”Färdplaner för att nå klimatmålen – gå från ord till handling”

Politiken i Sverige har beslutat om ett klimatneutralt samhälle till år 2045. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har ett unikt initiativ genomförts där näringslivet med olika branscher fångat "bollen" med politikens målsättning och utifrån det tagit fram färdplaner för att nå de uppsatta klimatmålen. I april förra året överlämnades nio färdplaner, bland annat färdplan för klimatneutral betong, och i mars i år överlämnades ytterligare fyra nya färdplaner. Och fler färdplaner är på väg.

Det är fantastiskt med detta gensvar från näringslivet och inte minst det engagemang och den utvecklingsvilja som jag dagligen möter i betongbranschen. Nu är det dags för implementering av färdplanerna – att gå från ord till handling. Ska uppsatta mål nås krävs samverkan för ingen aktör kan ensamt nå målsättningarna utan det måste till samarbeten över hela värdekedjan med politik, akademi, samhälle och näringsliv. Med färdplanerna visar industrin vägen där utgångspunkten är stärkt konkurrenskraft samtidigt som klimatmålen nås.

För Färdplan för klimatneutral betong är vision och målsättning att år 2045 ska all betong som säljs och används i Sverige vara klimatneutral och att år 2030 ska denna betong börja finnas på marknaden. Där arbetet sker ur ett livscykelperspektiv. Bakom färdplanen står Betonginitiativet som består av forskare, byggföretag, betongföretag, cementtillverkare, Svensk Betong och en rad andra betongaktörer. En av färdplanens styrkor är just att det inte bara är betongbranschen som står bakom och är aktiva utan representanter finns med från hela värdekedjan.

För betongfärdplanen handlar det på kort sikt om fortsatt utveckling av betongsammansättning, användning av alternativa bindemedel, optimering av design samt lägre klimatpåverkan från transporter. Här behöver marknaden, både den offentliga och den privata, efterfråga den klimatförbättran som finns tillgänglig redan idag med cirka 30 procent lägre klimatpåverkan. Målet för betongbranschen är att inom fem år ska en halverad klimatpåverkan nås.

Satsningar behöver också göras på utbildning och utveckling och från politiskt håll behöver satsningarna vara materialneutrala för att möjliggöra hållbar utveckling av alla material. Upphandlingsregler ska baseras på funktionskrav ur ett livscykelperspektiv och utgångspunkten för bedömning av en byggnation eller en infrastruktursatsnings klimatpåverkan bör därför vara utifrån ett livscykelperspektiv på 100 år eller mer.

Cement står för cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därför behövs tekniksprång inom cementtillverkningen för att kunna uppnå klimatneutral betong till 2045. De lösningar som arbetas med idag är Carbon Capture and Storage (CCS) och Carbon Capture and Utilization (CCU). Här finns en rad hinder som politiken skyndsamt måste undanröja. Tekniken finns men det kräver omfattande investeringar och en nationell strategi från statens sida. Resurser för forskning, utveckling och där staten tar en del av den ekonomiska risken behövs för att ta steg för fullskaleanvändning.

Politiken behöver visa ledarskap och handlingskraft. En stor del av det praktiska arbetet för att nå klimatmålet till 2045 ligger hos näringslivet men nu är det upp till bevis för politiken att också skyndsamt ta tag i och undanröja de hinder som pekats ut i de olika färdplanerna.