Sverige och Norges mål med att öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020 är uppnått. Foto: Mostphotos

Sveriges och Norges gemensamma mål om 28,4 TWh förnybar elproduktion till 2020 har uppnåtts, ett och ett halvt år i förtid.

Sedan 2012 har Sverige och Norge ett gemensamt stödsystem för förnybar elproduktion. Målet har varit att tillsammans öka elproduktionen med 28,4 TWh från 2012 till och med 2020. Detta har nu uppnåtts.

Fortsätt att läsa - prova 30 dagar utan kostnad

Prova Byggkoll i 30 dagar utan kostnad (värde 515 kr). Få tillgång till den senaste informationen om hur lagar, regler, hållbarhet och ny teknik påverkar dig och dina kunders verksamhet.

Prova idag. Automatiskt avslut.

Köp direkt Starta provperiod Logga in

Micaela Nordberg Axelsson

Redaktör El & Tele

Bevaka ämnen i artikeln

Energi Miljö

Fackområden

El & Tele

Mer i ämnet

Stopp för nya anläggningar i elcertifikatsystemet

Ett stopp för nya anläggningar i elcertifikatsystemet efter den 31 december 2030 föreslås. Detta eftersom det nu sker en mycket snabb utbyggnad av vindkraften där elcertifikatsystemets mål och kvoter inte längre är en ekonomisk förutsättning för investeringarna.

Bestämmelser

Stor ökning av vindkraften väntas

Vindkraftsproduktionen förväntas öka med cirka 60 procent på fyra år, bedömer Svensk Vindenergi. Detta efter att det aldrig förr investerats så mycket i vindkraft i Sverige som under 2017.

Energi

Fler nyheter

Handläggning av värmepumpar skyndas på

Utbyggnaden av förnybar energi ska påskyndas. En tillfällig EU-lag ska snabba på handläggningen i kommunerna. Det gäller bland annat installation av värmepumpar.

Bestämmelser

Öbo: I år ska vi reda ut batteriekonomin ordentligt

Örebros kommunala bostadsbolag Öbo har lyckats minska sin energinota med 80 miljoner kronor per år, mycket tack vare arbetet med öppna automationsprotokoll och AI. Jonas Tannerstad, Öbo, berättar om lösningarna och avslöjar hur många gånger Öbo sålt effekt till Svenska Kraftnät.

Bostäder

Fler gröna gårdar med nya riktlinjer

Grönare gårdar med plats för mer växtlighet och sociala aktiviteter. Det är extra viktigt i de områden där staden förtätas och där det bor många barn. Ett förslag är gemensamma gårdar där det finns flera fastighetsägare.

Utemiljö