Det är en obalans i utvecklingen av nya energieffektiva och lufttäta flerbostadshus/byggnader. Byggarna har oftast fokus på byggteknik och produktion, men det behövs en helhetssyn för god funktion för flerbostadshus och deras installationssystem.

Vid byggande av energieffektiva byggnader måste alla detaljer bli rätt, för klimatskärmen samt byggnadens olika installationssystem. Vid en energiprestanda på 60 kWh/kvm, år kan energianvändningen vara fördelad så här: varmvatten 25 kWh/kvm, år (standardiserat värde), fastighetsel 10 kWh/kvm, år samt värme 25 kWh/kvm, år.

Om man då beaktar att energiinnehållet i frånluften är runt 50 kWh/kvm, år för flerbostadshus i Mälardalen, så inses att mindre avvikelse i luftflödesbalansen och funktionen för ventilationens värmeåtervinning kommer att få stor betydelse för byggnadens värmeanvändning och energiprestanda.

Så det gäller att erhålla korrekt funktion för luftflöden/luftflödesbalans samt ventilationens värmeåtervinning. Det gäller givetvis att ha designat VV/VVC för låga värmeförluster (inget schablonvärde) samt tillse att värmesystemet är väl injusterat och maxbegränsning av termostatventiler är korrekta.

I många energiberäkningar för flerbostadshus används luftflödesbalans (tilluftsflödet = frånluftsflödet), men av fuktsäkerhetsskäl bör ett svagt undertryck i bostadsbyggnad användas för att begränsa utläckage av fuktig inneluft i klimatskärmen, som under vinterhalvåret kan kondensera i klimatskärmen. Detta för att luftens förmåga att innehålla fukt är starkt temperaturberoende (21°C luft kan innehålla 4 gånger mer fukt än 0°C luft; 15,6 g/kg versus 3,8 g/kg luft) samt att fuktavgivning till inneluften i bostäder från personer, hygien, växter, klädvård, matlagning etcetera ökar fuktinnehållet i bostadens inneluft med runt 2 g/kg luft.

Luftflödesbalansen bör därför vara runt 0,90 - 0,95 för varje lägenhet, vilket kan vara en utmaning att injustera med god noggrannhet. Det gäller att i projektering och produktion skapa goda förutsättningar för mätning och injustering av ventilationen. Luftflödesbalansen 0,90 – 0,95 ger en ökning av värmeanvändningen med några kWh/kvm, år.

Varje lägenhet i flerbostadshus är en relativt tät volym (exempelvis Q50=10 l/s). I flerbostadshuset betyder det att ett svagt undertryck på 3 - 5 Pa ger en tillåten luftflödesobalans på 2,4 – 3,2 l/s vilket är av samma storleksordning som mätosäkerheten i luftflödesmätningen. Så det gäller att skapa mycket bra förutsättningar för luftflödesmätning samt att använda reviderade injusteringsmetoden i den av Byggtjänst publicerade skriften "Injustering av luftflöden i luftbehandlingssystem" där lägenheterna tryckavlastas med exempelvis ett fönster på glänt, så att tryckvariationer på grund av luftflödesobalans i lägenheten inte försvårar injusteringen.

Det finns en brist på bland annat fördelnings- och samlingslådor med bra mätförutsättningar, rationell injustering, som uppfyller lufttäthets-, brand-, ljudkrav etcetera och kan användas i energieffektiva och lufttäta flerbostadshus. BeBo har därför initierat en tekniktävling tillsammans med Svensk Ventilation med en förhoppning om att finna nya lösningar.

Det finns en problematik till med energieffektiva lufttäta flerbostadshus och det är problem med undertryck vid spiskåpeforceringar. En spiskåpa med liten volym (kant på cirka 7 cm) har ett grundflöde på 10 l/s och vid forcering med en osuppfångning på 75 procent (SS-EN 13141-3:2017) ett forceringsflöde på strax under 40 l/s. Det vill säga spiskåpan behöver öka frånluftsflödet med 30 l/s, vilket ska jämföras med läckageflödet vid täthetsprovningen vid 50 Pa, som exempelvis är 10 l/s.

Om för lite ersättningsluft kommer in i lägenheten blir flödet genom spiskåpan för lågt och osuppfångning dålig, brandkonsultens lösning med fläkt i drift får problem samt det blir svårt för barn, äldre och andra med nedsatt styrka att komma ut ur lägenheten när spiskåpan forcerar. Så det behövs något system för ersättningsluft, som är robust, inte riskerar att sabotera byggnadens energiprestanda med mera. I tekniktävlingen efterlyses lösningar för detta. Tävlingsförslagen skall vara inlämnade senast 13 februari och resultatet av tekniktävlingen ska tillkännages på Nordbygg 2020. Läs mer om detta på BeBos webbplats.

Spisfläkt har betydligt högre luftflöden och tryckuppsättning än spiskåpor, vilket ger mycket stora problem med undertryck om spisfläkt används i ett energieffektivt lufttätt flerbostadshus.

För att få bättre funktion på installationssystemen och öka förutsättningarna att byggnaderna ska uppnå sin beräknade energiprestanda behöver detaljerna få större fokus. Ett sätt kan vara att sätta funktionskrav i systemskedet för olika delsystem samt hur funktionskraven stegvis ska verifieras av oberoende kontrollanter under byggprocessen. Detta minskar risken att funktionskrav missas under byggprocessen och ger bättre förutsättningar att den färdiga byggnaden uppfyller sina funktionskrav och energiprestanda.