Med hjälp av smarta lösningar i våra hem ska boende kunna göra miljömedvetna val. Inte minst i fråga om energiförbrukning. En som vet mycket om detta är Anders Nilsson forskare på Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.
Han har tidigare jobbat med forskningsprogrammet Smart Energy City i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och skapat sig en tydlig bild av vilken teknikutveckling han vill se i framtiden.
Hur ser du på framtiden vad gäller smarta hem och smarta elnät ur ett användarperspektiv?
– Idag vilar det ett ganska tungt ansvar på användaren. Man ska ta till sig informationen, processa den och agera ”rätt" utifrån den. Det ansvaret kommer gradvis att tas över av tekniken. Utvecklingen kring automatisering och machine learning kommer göra systemen smartare, så att de i högre grad kan ta besluten själva och styra vissa laster i hemmet, som till exempel vitvaror och värmesystem, säger Anders Nilsson.
– En av de boende i Norra Djurgårdsstaden uttryckte sig bra kring det; ”jag vill inte lära mig systemet, jag vill att systemet ska lära sig mig”, och jag tror utvecklingen kommer att gå åt det hållet. En utmaning kommer då bli acceptansen hos användarna. Hur långt kan jag låta ett system styra över min tillvaro hemma?
Det vi gör idag, att ta fram tekniker som användarna själva kan styra, är det helt i onödan?
– Nej, det tror jag absolut inte. Dels tror jag, som sagt, att det i denna fas som vi befinner oss i nu är viktigt att skapa bättre förståelse kring attityder och acceptans hos användarna. Även om systemen blir smartare och kan ta besluten åt en så är det i slutändan användarna som ska släppa in systemen i sina hem. Därför är det viktigt att förstå användarnas drivkrafter och utmaningar.
En stor utmaning ligger i att hitta standarder för plattformar, system och kommunikationsprotokoll som gör att alla produkter kan prata med varandra.
En stor utmaning ligger i att hitta standarder för plattformar, system och kommunikationsprotokoll som gör att alla produkter kan prata med varandra.
Anders Nilsson tror även att det är viktigt i ett utbildande syfte. Med visualisering synliggör man energianvändningen och användarna kan skapa sig en bättre förståelse över dess effekter, hur energianvändning, kostnader och klimatpåverkan relaterar till varandra. Det kan även ge spill-over effekter på andra områden.
– Några av de boende i Norra Djurgårdsstaden som jag talade med berättade att de, efter att ha fått en bättre förståelse för sin klimatpåverkan, även hade börjat fundera över andra val i vardagen. De hade till exempel börjat handla mer ekologiskt eller tagit cykeln mer istället för att ta bilen.
Du nämner att vi behöver en samsyn i samhället kring smarta hem och smarta elnät. Hur tänker du där?
– Internet of Things är realitet idag och det görs många satsningar på området, vi ser hela tiden nya typer av smarta produkter och det görs spännande pilotprojekt över hela världen. Problemet är dock som oftast att tekniska lösningar byggs in i slutna system. Jättar som Google, Apple och Nest kör sitt eget race, men för att smarta hem ska slå på allvar krävs mer av ett bredare grepp och en stor utmaning ligger i att hitta standarder för plattformar, system och kommunikationsprotokoll som gör att alla produkter kan prata med varandra.
– Mer öppna system skulle innebära större flexibilitet och valfrihet för användaren att designa sitt eget system efter behov och preferenser, vilket jag tror är viktigt för att konceptet med smarta hem ska slå brett.
Lärdomar av Smart Energy City
Syftet med Smart Energy City var att testa om realtidsvisualisering och styrning av energianvändning kan bidra till en mer hållbar energianvändning i hemmen. Resultaten visade att elanvändningen hos de hushåll som deltog i programmet under mätperioden minskade med upp till tio procent och vattenanvändningen minskade med sex procent.
Däremot visade resultaten att det är svårt att själv flytta sin användning från tider på dygnet med hög efterfrågan till de med låg, högst sannolikt för att hushållen är låsta i livstilsmönster och dagliga rutiner. Variationerna i de olika hushållen var därför stora. En del av hushållen hade även problem att förstå sig på hur själva tekniken fungerade.
Vad är dina största lärdomar av projektet?
– Att det krävs mer än att bara ge någon ett system och förvänta sig en minskad energianvändning. Om du som användare ska kunna förändra något i din vardag så måste det finnas en tydlig motivation och drivkraft. Det krävs även en förståelse för tekniken som ska användas och att incitamenten är starka.
– Vi som jobbar med energifrågor tycker kanske att vissa saker är självklara med vet verkligen användarna skillnaden mellan kilowatt och kilowattimme? Vad är högt och vad är lågt? Är 200 gram CO2 bra eller dåligt? Och på vilket sätt gynnas jag av att ta medvetna val som sänker min energiförbrukning?
Viktigt att kommunicera
Feedback på energianvändning måste sättas i en kontext för att man som användare ska kunna förstå och agera utifrån den, förklarar Anders Nilsson.
– Detta är något vi kommer att ta med oss i framtida projekt; att kommunicera bättre, hitta starkare incitament samt att ta in användarperspektivet tidigare i utvecklingsfasen av nya projekt.
