Att drönare eller Unmanned Aerial Vehicle, UAV, som de egentligen heter nu ökar nästan lavinartat skapar möjligheter till nya och innovativa lösningar i användandet med att flyga drönare för både företag och i det offentliga.
Drönare kan utföra mängder av uppgifter som att till exempel inspektera vägbeläggning samt sköta övervakning och undersöka energi- och värmeläckage i byggnader. De kan även användas av räddningstjänsten eller för att dokumentera arbetet under ett större byggprojekt.
Om inte nyttan med drönarna är tillräckligt stor, kommer inte de som bor och arbetar i städerna att acceptera drönarna med de risker och störande ljud som finns.
Men genom att det saknas ett regelverk och en infrastruktur i luftrummet hindras utvecklingen av att i större skala kunna använda drönare för olika uppdrag i stadsmiljön. Det menar IQ Samhällsbyggnad och Kista Science City som nu genomför förstudien Urban Drone Testbed med finansiering från Vinnova.
I förstudien ska förutsättningar för en ny typ av infrastruktur i det urbana luftrummet undersökas. Förstudien görs tillsammans med bland annat offentlig sektor, industri och universitet.
För att man ska få till en utveckling av smarta drönartjänster och även få dem som ska investera i drönare att vilja satsa pengar på utvecklingen, krävs en plats där man kan testa och utveckla en ny infrastruktur för luftrummet. Investerarna vill veta att de kan räkna hem det ekonomiskt. Det gäller för både företagen och samhällsinsatser, säger Petra Dalunde, programchef vid Kista Science City och koordinator för Urban Drone Testbed.
– Annars hamnar vi i ett läge där ingen vågar göra de satsningar som behövs, säger hon.
– Det är också viktigt att titta på vilken nytta drönarna kan tillföra staden. För om inte nyttan med drönare är tillräckligt stor kommer inte de som bor och arbetar i städerna att acceptera drönarna med de eventuella risker och kanske störande ljud som kan bli en följd. En sak som är säker är att den som uppfinner den helt tysta drönaren kommer att bli rik, säger Petra Dalunde.
Kan du nämna några prioriterade uppgifter där du tror att man kommer att börja använda drönare först i våra städer?
– Jag tror att hjärtstartare är en sådan sak, om vi hittar ett säkert sätt att flyga de. Sen tänker jag på transport av blod och organ mellan sjukhusen som är en annan viktig uppgift som vi skulle kunna lösa med hjälp drönare. Det sker många sådana transporter idag mellan sjukhusen och det är ofta bråttom.
Petra Dalunde påpekar att detta även skulle avlasta de övriga trafiken på gatorna om dessa och andra uppgifter kunde utföras av drönare.
Det råder idag brist på lämpliga miljöer för fälttester av drönare, något man inom Urban Drone Testbed planerar att råda bot på.
– Här i Kista Science City skulle vi vilja få till flera flygzoner med olika villkor och krav. Det är viktigt att det är säkert och att de två flygplatserna som ligger i närheten känner förtroende för att drönarna inte stör reguljärflyget, säger Petra Dalunde.
Kista är den värsta och därmed den bästa platsen att utveckla urban drönartrafik på, eftersom här både finns två flygplatser, en stambana, tre skyskrapor, en kraftledningsgata och en motorväg.
En del av Kista är dessutom militärt skyddsområde. Sedan är Kista extremt fyllt av olika radiovågor från alla nätverk som är aktiva här, bland annat från landets första 5G-nät (mer om 5G kan du snart läsa på vår webbtjänst).
– Som du förstår är det här ju det perfekta området att testflyga drönare på. Kan vi lösa utmaningarna så att det går att flyga säkert i den här miljön med dessa olika utmaningar, då kan vi sedan rulla ut det här i varenda svensk stad, säger Petra Dalunde.
Förstudien ska vara klar den 30 juni 2019 och landa i en fullskalig genomförandeansökan.
Utvecklingen av drönare för distribution av tjänster och produkter i stadsmiljön ställer tuffa krav på en ny infrastruktur i luftrummet, som till exempel:
Utvecklingen av drönare för distribution av tjänster och produkter i stadsmiljön ställer tuffa krav på en ny infrastruktur i luftrummet, som till exempel:
