Sprickor, korrosion, håligheter och tätskiktsdelaminering. Det är bara några av de nedbrytningsprocesser som byggnader och infrastruktur utsätts för. Att upptäcka sådant i tid kan ge stora besparingar. Med denna utgångspunkt finns nu en SBUF-rapport om tillgängliga tekniker för skomsam tillståndsbedömning, även kallat NDT. Förkortningen kommer av engelska Non Destructive Testing, det vill säga icke-förstörande provning.
Tanken är att kunna mäta tillståndet i byggnader och infrastruktur utan att det medför allt för stor fysisk påverkan i konstruktionen. Därigenom kan underhåll och reparationer planeras i god tid.
I rapporten konstateras att detta bidrar till ökad säkerhet, förlängd livslängd och minskade livscykelkostnader på både befintlig och ny byggnation. Rapporten fokuserar på betongkonstruktioner, med och utan stålarmering.
Thomas Blanksvärd har varit projektledare och arbetar annars som uppdragsledare på Skanska. Enligt honom används NDT idag i relativt liten utsträckning men det är på väg att ändras. Inte minst i tider när våra städer förtätas.
Thomas Blanksvärd. Foto: LTU
– Ofta är det mer kortsiktigt kostnadseffektivt att riva och bygga nytt men det är inte alltid som det fungerar ur ett hållbarhetsperspektiv. Det kan exempelvis handla om att man behöver använda en befintlig konstruktion för att bygga på en eller två våningar och då är den här typen av tillståndsbedömningar extremt viktiga, säger Thomas Blanksvärd till Svensk Byggtjänst.
Han menar att användningsområdena är många. En typisk situation skulle kunna vara vid håltagning på befintliga stommar där man först vill undersöka betonghållfasthet, men utan att kapa allt för mycket av armeringen.
– Det här är teknik som kommer att behöva tillämpas avsevärt mycket mer i framtiden för både hus och anläggning. I hela landet finns just nu ett ganska stort eftersatt underhållsbehov på befintliga konstruktioner av olika slag.
I de flesta fall görs idag traditionella okulära besiktningar. En operatör är på plats och gör en undersökning med sina egna sinnen som främsta verktyg. Med NDT uppnås en helt annan precision och repeterbarhet i undersökningarna som då också ger större chans till upptäckt av exempelvis sprickor eller armeringskorrosion, menar Thomas Blanksvärd. Detta utan stora fysiska ingrepp.
Idag finns ett flertal metoder för NDT med olika principer för användning på armerade betongkonstruktioner. I den nya rapporten redovisas en studie för de vanligaste metoderna. I fråga om användbarhet och tillförlitlighet hör så kallat slag-eko till de tekniker som får bäst omdöme.
Utrustning för slag-eko. Foto: impact-echo.com
Metoden går i de flesta fall ut på att en stålsfär på ungefär 3-12 millimeter i diameter slås mot ytan. Slaget producerar lågfrekventa spänningsvågor i betongen. Vågorna reflekteras sedan tillbaka från baksidan av väggen, pelaren, balken eller vilken typ av element det nu kan handla om. Därigenom blir håligheter och andra avvikelser synliga i mätutrustningen, ungefär som fiskarna i ett ekolod.
Sammanlagt beskrivs 15 olika metoder för NDT i rapporten. Utöver det redovisas bland annat standarder och handböcker som finns för några av mätmetoderna samt hur planering av undersökningarna kan göras.
