Byggboomen ser ut att komma av sig. Antalet påbörjade bostäder faller från 55 000 det här året till 46 000 under nästa, enligt den konjunkturprognos Sveriges Byggindustrier presenterade förra veckan. Jämfört med toppen under 2017 är det en minskning med 20 000 nybyggnationer.
En stor del av förklaringen finns i nya kreditrestriktioner som det skärpta amorteringskravet, menar Sveriges Byggindustrier. De nya reglerna har tillsammans med frågetecken kring kommade regler för ränteavdrag skapat stor osäkerhet över hela marknaden, enligt Catharina Elmsäter-Svärd som är vd på Sveriges Byggindustrier.
– Det här är två starka signaler för både de som bygger och de som efterfrågar och det har skapat den kraftiga inbromsningen, sa Catharina Elmsäter-Svärd under en dragning i förra veckan.
Än så länge har det varit relativt tyst från regeringen i fråga om kritiken. Men nu ger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) svar eftar att Svensk Byggtjänst kontaktat honom. Han betraktar varken skärpta amorteringskrav eller ränteavdragsbegränsningar som några givna förklaringar till det minskade bostadsbyggandet.
– Vi ser ett rekordbyggande av bostäder i Sverige som nu dämpats något. Jag tycker däremot att det är förhastat att förklara det med just dessa två förändringar utan att ta upp en rad andra faktorer så som den dåliga konkurrensen i byggsektorn och att byggandet fokuserat till stor del på dyra bostäder, säger ministern till Svensk Byggtjänst.
Han anser att det nu finns goda möjligheter att fokusera på att bygga bostäder som människor med vanliga inkomster har råd med.
Framförallt är det Stockholmsregionen som tappar i byggtakten. Oro finns nu för att detta ska dra med sig delar där kurvorna fortfarande pekar uppåt, som exempelvis i Norrbotten och Skåne.
Enligt konjunkturprognosen från Sveriges Byggindustrier finns dock sådant som ser positivt ut. Mellan 2018 och 2019 ökar investeringarna i offentliga lokaler och infrastruktur med 11 procent. Bland annat syns ökningen i form av satsningar på sjukhus och järnvägar.