Kommuner ska kunna införa miljözoner

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och miljöminister Karolina Skog (MP) presenterade förslagen på en presskonferens. De pekade på att utvecklingen av utsläpp från personbilar går åt fel håll och att miljözoner ska bli ett sätt att vända den negativa trenden.

Tomas Eneroth sade att regeringen hade haft Transportstyrelsens förslag om miljözoner som utgångspunkt men vill istället att förändringen ska genomföras stegvis.

Tre miljözoner

– Kommunerna ska ha möjlighet att införa miljözoner från år 2020, sade Karolina Skog (MP) vid presskonferensen.

Karolina Skog (MP). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Hon påpekade att då det är kommunerna som har ansvar för luftkvaliteten i sina tätorter ska miljözoner bli ett verktyg för dem att förbättra luften. Särskilt då en del städer inte lyckas nå målen om bra luftkvalité.

För kommunernas del vill regeringen att det ska finnas tre olika miljözoner de kan införa.

Zon 1 ska bara gälla för tunga fordon och reglerna ska vara samma som i trafikförordningen idag.

Zon 2 ska gälla från år 2020 och bara tillåta diesel- och bensinbilar som klarar av klasserna Euro 5 och 6. Från 1 juli år 2022 vill regeringen att detta skärps och alla dieselbilar som inte klarar av Euroklass 6 kan förbjudas. Dock blir det ingen ändring för bensinbilar.

– Att just bensinbilar får vara kvar är att dieselbilar särskiljs på grund av kväveoxiden, sade Tomas Eneroth.

I zon 3 blir det högst krav på fordonen. Regeringens förslag är att bara renodlade elbilar samt gasbilar som klarar Euroklass 6 ska få köra där. Samma höga krav gäller då också för tunga fordon.

Välkomnar förslaget

Anders Roth, mobilitetsexpert på Svenska miljöinstitutet IVL, är en av de som välkomnar regeringens förslag på miljözoner.

– Det är bra att regeringen ger kommunerna möjligheterna att införa miljözoner. Det har behövts i några år för luftkvalitén har inte förbättrats i den takt som det har behövts, säger han.

Anders Roth Foto: IVL

Samtidigt tycker han att miljözoner ska införas fullt ut tidigare än 2022, när dieselbilar av klass Euro 5 också förbjuds att köra i zon 2.

– Man hade behövt visa kommunerna ännu större förtroende för att införa miljözon 2 fullt ut. Det hade inte behövts några år till, utan det kan kommunerna själva få bestämma.

Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, berättar att även de ser positivt på regeringens miljözoner.

– Flera kommuner har efterfrågat fler verktyg för att få bättre luftkvalitet. Därför tillstyrkte vi förslaget om miljözoner när det var på remiss förra våren, säger hon.

Dessutom är de positiva till att kommunerna får möjligheten att använda miljözonerna om de vill.

Anders Roth tycker också att kommunerna skulle ha fått möjligheten att kunna införa vad han kallar för mjuka miljözoner. Vilket innebär att kommuner vid dålig luft kan förbjuda bilar som inte klarar av vissa miljöklasser.

Hur effektivt är miljözoner?
– Hyfsat effektiva. Redan 1996 kunde kommunerna förbjuda tunga fordon i tätorterna, vilket blev ett viktigt verktyg för att minska partiklarna från dem och fick bort de äldsta lastbilarna ur stadskärnorna, säger Anders Roth.

Kameror kan hålla koll

Transportstyrelsen ska nu få i uppdrag att undersöka hur miljözoner ska införas och vilka ändringar i trafikförordningen som behövs för att genomföra det.

Dessutom undersöker de hur miljözonerna ska kunna efterlevas.

– Transportstyrelsen ska se över hur miljözoner och andra trafikbestämmelser ska kunna efterlevas. Med hjälp av kameraövervakning och att kommunerna själva får kontrollera det, sade miljöminister Karolina Skog vid presskonferensen.