De senaste femton åren har flera utredningar genomförts med syftet att identifiera hinder för genomförande av energieffektivisering i flerbostadshus och lokaler.

I en förstudie inom BeBo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, har man sammanställt hindren, översiktligt redovisat vilka projekt och styrmedel som genomförts för att motverka hindren samt analyserat resultatet.

Brist på kunskap om injustering och optimering

Enligt förstudien är den nuvarande tekniknivån i princip tillräcklig för att kunna nå det nationella målet att sänka energianvändningen i bebyggelsen med 50 procent till år 2050. Hindren för energieffektivisering finns alltså inte på tekniksidan.

Däremot påtalar man att det finns en utbredd brist på teknisk kunskap när det gäller injustering och optimering av befintliga system i byggnader. Här finns det enligt rapporten en stor undernyttjad potential för energieffektivisering.

Kunskapsbristen är ett viktigt hinder för energieffektivisering. Om användningen av energieffektiv teknik och metoder ska öka måste kunskapsnivån höjas inom alla aktörsled.

Ekonomiska möjligheter är ett annat hinder

Ett annat hinder för energieffektivisering, som förstudien lyfter upp, handlar om de ekonomiska möjligheterna att genomföra energieffektiviseringar. Här skiljer sig förutsättningarna mellan offentliga och privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Om mervärden lyfts kan intresset öka

Energieffektiva byggnader skapar ofta mervärden, som ökat fastighetsvärde eller bättre inomhusmiljö. Om detta lyfts upp tror rapportförfattarna att man kan få fler att vilja investera i energieffektiv teknik.

I förstudien konstaterar man att arbetet i Energimyndighetens beställarnätverk BeBo och Belok har haft en god inverkan på teknisk utveckling för både flerbostadshus och lokaler. Man föreslår därför att nätverken utökas med fler liknande initiativ, som exempelvis nätverk för energisamordnare och injusterare/driftoptimerare.