– Vägledningen har främst tagits fram för privata företag som en hjälp att kontrollera leverantörer och underleverantörer. Upphandlande myndigheter och enheter kan också använda vägledningen för att få information i sitt arbete med att kontrollera leverantörer i samband med upphandling och under avtalstiden, säger Charlotta Frenander jurist på Upphandlingsmyndighetens hållbarhetsenhet i ett pressmeddelande.
Vägledningen innehåller två delar, en med indikatorer som visar på hur man känner igen riskföretagare, riskföretag och riskaffärer. En andra del, Myndighetsdelen, där myndigheter beskriver vilka uppgifter som du som företag kan hämta från dem och vad dessa uppgifter innebär. Här finns även en beskrivning av riskindikatorer för oseriösa företag och hur myndigheterna kan stödja dig i ditt arbete.
Information finns dessutom alltid att hämta på myndigheter och organisationers webbplatser.
Upphandlingsmyndigheten har skrivit ett avsnitt om arbetsrättsliga villkor. Det vänder sig i första hand till privata företag som deltar i offentlig upphandling.
Säkerställ att du faktiskt har att göra med den formella företrädaren för företaget. I mindre företag har företrädaren ofta god branschkunskap. Om hen i stället har stora kunskapsluckor kan det röra sig om en bulvan i ett oseriöst företag.
Andra varningstecken för en oseriös verksamhet är att det exempelvis saknas en hemsida, verksamhetsadress och lokal, branschmässiga försäkringar och avtal, marknadsföring, och telefonnummer. Har företaget exempelvis endast en boxadress eller c/o adress är detta något som indikerar att bolaget vill hålla sig dolt utåt.
De oseriösa företagen är ofta mycket bra på att snabbt kunna svara upp på ett behov hos beställaren framförallt vad gäller personal. Om ett tidigare okänt företag har lätt att med kort varsel kunna lösa ett hastigt uppkommit behov kan det vara tecken på svart arbetskraft.
