Fastigheten Lilla Bommen uppfördes i slutet av 80-talet och består av en högdel med 22 våningar, av göteborgarna kallat Läppstiftet, och en lågdel med sex våningar. I den lägre delen har Vasakronan i projektet Älvporten nu låtit bygga om totalt 10 000 kvadratmeter kontorsyta.
De utgjordes tidigare till stor del av mindre kontor och korridorer men har nu anpassats till dagens behov med krav på öppenhet och flexibilitet. Dessutom har man skapat 700 kvadratmeter ny kontorsyta.
Lågdelen består av två sidoskepp med stora ljusgårdar. Skeppen har hittills i princip varit avskilda från varandra. För att öka flexibiliteten har man nu byggt flera bjälklag, så kallade broar, mellan skeppen för att få mer yta men även skapa en mer flexibel lösning där man kan pussla ihop olika kontorsmöjligheter. Dessutom har entréplanet uppdaterats och blivit ljusare i och med att man öppnat upp en ny entré mot Göta Älv.
Även de tekniska systemen och konstruktionerna har optimerats och byggts om så att det är lätt att förändra dem i eventuella framtida ombyggnationer.
I huset satt sedan tidigare fönsterbänksapparater som gav ett traditionellt omblandande ventilationssystem. Luften togs in vid golvet och blåstes ut från bänskskivan och uppåt. Det blåstes in luft i sådan mängd att man var säker på att man fick samma kvalitet på luften i hela rummet, från golv till tak.
På grund av husets låga bjälklagshöjder var utrymmet ovan undertaket väldigt begränsat vilket medförde att det inte var aktuellt att blåsa ut allt och sätta in nya ventilationskanaler. Det var helt enkelt för trångt.
– Vi har behållit befintliga fläktar, fläktrum och schakt och har alltså inte tillfört något mer i luftväg. Vi var därför tvungna att hitta en lösning som fick ut bättre och mer luft med samma grundförutsättningar, säger Jörgen Johansson, installationssamordnare, Bengt Dahlgren.
Valet föll på fönsterbänksautomater med stratifierande ventilation. Tekniken med stratifierande ventilation bygger på att man använder mindre luft än vid omblandande ventilation. Luften tas in genom gallret i fönsterbänken och tillförs sedan lokalen i en tunn horisontell luftström längs golvet.
Människorna som vistas i lokalen genererar en liten luftström kring sig som får luften att stiga. Den suger samtidigt till sig luft underifrån som är frisk och man får då skiktning i rummet med en högre koncentration av koldioxidhalter uppe vid taket än i vistelsezonen.
Med stratifierande teknik är det möjligt att öka effekten på befintliga fasadsystem samtidigt som drivtrycket sänks. Att sänka drivtrycket och samtidigt göra det möjligt att reducera den tillförda luftmängden, skapar förutsättningar för stora energibesparingar med bibehållet eller förbättrat inomhusklimat för hyresgästerna.
– Med den här lösningen kunde vi behålla matande kanaler. Det hade blivit en kostsam lösning om man skulle gjort en omblandande ventilation med traditionella takplacerade don i den här miljön. Det hade varit väldigt svårt att få till det. Nu kunde vi gå ner i luftflöden, och tryckbehovet har även minskat, vilket medför mindre elanvändning, säger Jörgen Johansson.
Det sitter en fönsterbänksapparat per arbetsenhet med några meters mellanrum. Varje enhet är autonom och reglerar sitt klimat lokalt genom en reglercentral som sitter i fönsterbänken och en närvarodetektor i taket.
– Så har vi gjort i de mindre rummen såväl som i de större landskapen och i mötesrummen för att ha en flexibilitet i det skede man vill bygga om och göra annan rumsindelning. Då finns tekniken på plats och man behöver bara ändra i mjukvaran och bestämma vilka enheter som ska jobba ihop, säger Jörgen Johansson.
Om projektet (Källa: Byggindustrin)
