Det var vattendimma från ett kyltorn på ett tak i Kista som spred legionellasmittan, skriver tidningen Mitt i. Smittkällan var dock svår att hitta eftersom kännedomen om kyltornen är låg. Ingen vet var de finns eller hur många de är, eftersom de inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Katarina Luhr Foto: MP Stockholm Stad
Vi vill inte att det här ska kunna hända igen
– Vi vill inte att det här ska kunna hända igen eftersom vi ser hur allvarligt det kan vara. Det behövs anmälningsplikt för kyltorn och för att göra det behövs en ändring i förordningen. Vi kommer att lyfta frågan till regeringen och trycka på, säger Katarina Luhr (MP) Miljöborgarråd och ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, till tidningen Mitt i.
I väntan på en lagändring kommer Stockholm stad att vidta egna åtgärder. De kommer, enligt tidningen Mitt i, att inventera och upprätta ett register över alla kyltorn som de kan hitta.
Även Folkhälsomyndigheten anser att det är hög tid att frågan om anmälningsplikt för kyltorn lyfts, men de poängterar även kunskapsvikten.
Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten
– Det är väldigt viktigt att de som äger kyltorn har kunskapen om hur de ska hantera dem och har egenkontroll. Utbrottet i Kista är ett typiskt exempel på att man brustit i hanteringen, säger Fredrik Haux, utredare på Folkhälsomyndigheten, till Mitt i.
Utbrottet i Kista är ett typiskt exempel på att man brustit i hanteringen
Enligt Hans Söderström, teknisk expert på Installatörsföretagen, är det inte svårt att sköta ett kyltorn så att legionellatillväxt förhindras.
– Det måste finnas någon form av underhållsintervall. Det är också en fråga om hur det skrivs i handlingar för drift- och underhållsinstruktioner. Det kan vara alldeles för långa intervall mellan rengöring, säger han till tidningen VVS Forum.
Hans Söderström, Installatörsföretagen
Hans Söderström tror att kunskapen om legionellaproblemen är ganska bra hos större fastighetsförvaltare, men det är inte säkert att det är känt ut till sista person i driftorganisationen.
Enligt Folkhälsomyndigheten har kyltorn orsakat de största utbrotten av legionella i världen. Efter utbrott har flera länder, däribland Norge, Storbritannien, Tyskland och Spanien, lagstiftat om registrering av kyltorn samt krav på egenkontroll med regelbunden provtagning.
Legionella är en bakterie som kan orsaka två typer av sjukdomar, legionärsjuka och pontiacfeber. Bakterien förekommer naturligt i jord, sjöar och vattendrag. Den kan också finnas i distributionsnäten för vatten och i varmvattenberedare samt i andra vattensystem som exempelvis befuktningsanläggningar, luftkonditionering och kyltorn.
Legionärssjuka och pontiacfeber smittar genom att man andas in vattenaerosoler som innehåller legionellabakterier, till exempel i duschar och bubbelpooler där det finns risk för bildning av vattenaerosoler.
Bakterierna förökar sig främst i temperaturintervallet 20–45 °C, men studier har visat att de kan överleva i temperaturer över 70 °C i amöbor.
Legionella är en bakterie som kan orsaka två typer av sjukdomar, legionärsjuka och pontiacfeber. Bakterien förekommer naturligt i jord, sjöar och vattendrag. Den kan också finnas i distributionsnäten för vatten och i varmvattenberedare samt i andra vattensystem som exempelvis befuktningsanläggningar, luftkonditionering och kyltorn.
Legionärssjuka och pontiacfeber smittar genom att man andas in vattenaerosoler som innehåller legionellabakterier, till exempel i duschar och bubbelpooler där det finns risk för bildning av vattenaerosoler.
Bakterierna förökar sig främst i temperaturintervallet 20–45 °C, men studier har visat att de kan överleva i temperaturer över 70 °C i amöbor.
