DEBATT:
I Sverige är de flesta bostadshusen mer än 40 år gamla. Nu och under kommande år finns det ett omfattande renoveringsbehov. Helst ska renoveringsinsatserna också vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara.
Kristina Mjörnell, forskare och adjungerad professor vid avdelningen för Byggnadsfysik vid Lunds universitet och också verksam på RISE som affärsområdeschef för hållbara städer och samhällen, visade på skiftande perspektiv på hållbarhet.
Kristina Mjörnell lyfte frågan vad det är som ska vara hållbart. Det kan handla om renoveringsprocessen, själva byggnaden och produkterna. Hon frågade också för vem hållbarheten är till och i så fall i vilken ordning. Det kan vara hyresgäster, bostadsbolag, samhälle och vår planet. Ytterligare en fråga handlade om när ska det vara hållbart. Hur långt framåt sträcker sig egentligen hållbarhetstanken? Det är svårt att överblicka alla framtida faktorer, till exempel energipriser.
Kristina Mjörnell menade att de främsta anledningarna till att bostadsbolag renoverar är brådskande tekniska fel eller att byggdelarnas livslängd helt enkelt har tagit slut. Andra vanliga anledningar är att kostnader för energianvändning och underhållskostnader är för höga.
När det gäller tekniska fel handlar det ofta om gamla läckande rör (som behöver bytas eller åtgärdas genom så kallad relining), skadade fasader, skadade balkonger, luftläckage och dålig inomhuskomfort.
De ekonomiska aspekterna är viktigast för bostadsbolagen. Att renovera byggnader som är över 40 år gamla medför stora kostnader. Samtidigt kan det ofta löna sig att satsa på energieffektivisering i samband med renovering än att vänta med den insatsen till ett senare tillfälle.
Förutom bättre inomhusklimat kan renoveringen innebära att energiförbrukningen för uppvärmning sjunker rejält. Energieffektiv renovering kan därför i längden bli en lönsam investering som dessutom kan höja marknadsvärdet på byggnaden.
I Sverige har vi satt som nationellt mål att minska energianvändningen fram till år 2020 och att halvera den fram till år 2050.
Miljömässiga aspekter innefattar bland annat att ta hänsyn till energianvändning, energikällor, växthusgasutsläpp, materialval och avfall. Det handlar också om återvinning.
Det är inte hållbart att slänga allting vid renovering. Kristina Mjörnell menade att återanvändning är något som skulle kunna utnyttjas i betydligt större utsträckning.
Bostadsägare som vill minska energianvändningen satsar ofta på åtgärder såsom till exempel ett väl isolerat byggnadsskal, fönster med lågt U-värde, värmesystem och ventilationssystem med värmeåtervinning.
Hushållen använder ungefär 68 procent av den totala energianvändningen i byggnader till uppvärmning, kylning, varmvatten, matlagning och olika apparater. Genom ändrat beteende finns potential att ytterligare få ner energikonsumtionen.
Begreppet social hållbarhet kan stå för många olika saker. En del menar att det främst handlar om att skapa trygghet och säkerhet samt att främja förutsättningar för god hälsa. Andra framhåller delaktighet och dialog med hyresgästerna. Det kan till exempel också handla om att skapa fler lokala arbetstillfällen.
Kristina Mjörnell gav exempel på ett dilemma:
– I många bostadsområden med stora behov, har hyresgästerna låga inkomster. De vill inte eller kan inte klara av hyreshöjningar efter renovering.
Genom bra underlag och rätt beslutsstöd kan fastighetsägare få hjälp att ta mer hållbara beslut vid renovering av byggnader. De flesta använder olika investeringsberäkningar, livscykelkostnadsberäkningar och miljöcertifikatsystem.
Kristina Mjörnell har själv varit med och utvecklat verktyget Renobuild som utvärderar renoveringsalternativ med hänsyn till ekonomi, miljö och sociala aspekter.
