– Den olagliga handeln med hyresrätter utgör ett stort problem. Enskilda drabbas och förtroendet för hyresrätten skadas. Därför är det med stort intresse som jag tar emot den här utredningen och ser fram emot att få gå igenom förslagen i detalj, säger biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) i ett pressmeddelande.
Utredningen har fokuserat på åtgärder mot handel med hyreskontrakt, oskälig hyra vid andrahandsuthyrning och otillåten andrahandsuthyrning.
Handel med hyreskontrakt gäller förstahands-, andrahands- och inneboendekontrakt. Det kan vara hyresgäster eller fastighetsägare som säljer kontrakt alternativt att svartmäklare förmedlar kontrakt mot ersättning.
– Hyresrätten är väldigt viktig i samhället, den är viktig för rörligheten på bostadsmarknaden och den är viktig för rörligheten på arbetsmarknaden, sa utredaren Jan Josefsson på en pressträff i Rosenbad.
Otillåtna köp av hyresrätter genomförs i de flesta fall med stöd av bytesreglerna i hyreslagen. Utredaren föreslår att bytesreglerna ska ändras för att motverka detta. Det ska bland annat krävas att bytesparterna har bott i sina lägenheter i minst ett år. Ett byte ska avslås om det finns anledning att anta att otillåten ersättning har lämnats. Endast byte mellan hyresrätter ska tillåtas, alla andra byten tas bort.
I utredningen föreslås också att en hyresrätt ska vara förverkad om hyresgästen betalat otillåten ersättning för den. Det betyder att en hyresgäst som betalat ersättning för en lägenhet kan förlora hyresrätten med omedelbar verkan. Ytterligare ett föreslag är att straffen för att sälja eller förmedla en hyreslägenhet mot ersättning ska skärpas och att det ska kriminaliseras att köpa ett hyreskontrakt.
Idag är andrahandshyrorna ofta för höga i hyreslagens mening anser utredaren. I Sverige ligger andrahandshyrorna 50 procent högre än förstahandshyrorna och i Stockholm 70 procent högre. För enrumslägenheter i Stockholm är det än värre, där är motsvarande siffra 100 procent.
Förslaget är att man inför en tydlig regel i hyreslagen där förstahandshyran i fortsättningen ska utgöra ett tak för andrahandshyran. Det ska dock vara tillåtet att ta ut max 10 procent mer i hyra om hyresrätten är möblerad. Det föreslås också att en hyresrätt ska anses vara förverkad om en hyresgäst vid uthyrning i andra hand tar ut en högre hyra än sin egen förstahandshyra.
En förstahandshyresgäst är skyldig att betala tillbaka en oskälig andrahandshyra som man tagit emot. I förslaget skärps reglerna så att oskälig andrahandshyra ska betalas tillbaka retroaktivt två år tillbaka i tiden. Om en hyreslägenhet hyrs ut i andra hand utan samtycke eller tillstånd i vinningssyfte så ska det betraktas som ett brott.
Förslaget innefattar även att skrivningen i hyreslagen om rättelse tas bort om man hyrt ut sin hyreslägenhet utan samtycke av hyresvärden eller tillstånd av hyresnämnden. Hyresrätten anses därmed förverkad.
Det förtydligas att det även fortsättningsvis är fritt att ha inneboende, det kräver inget samtycke eller tillstånd, men det får inte medföra men för fastighetsägarna.
Vid pressträffen i Rosenbad där regeringen mottog betänkandet utryckte utredaren Jan Josefsson sina förväntningar på arbetet.
– Den illegala handeln med svartkontrakt kommer att minska. Nivån på andrahandshyrorna kommer att sänkas. Den otillåtna andrahandsuthyrningen begränsas och antalet förstahandskontrakt kommer att öka. Fler människor bor med trygga förstahandskontrakt och med skälig hyra. Effekterna av förslaget är beroende av insatserna av de olika aktörerna på hyresmarknaden, främst då fastighetsägarna. Det är viktigt att både privata och kommunala fastighetsägare tar sitt ansvar och säger nej till byten om man misstänker att det finns otillåten ersättning inblandad. Det är också viktigt att polis och åklagare i framtiden prioriterar de här brotten.
– Regeringen har en hög ambition att värna hyresrätten och har ett pågående arbete med att utveckla hyresrätten. Bland annat det investeringsstöd som finns för att bygga hyreslägenheter och studentbostäder samt ett arbete med stöd till renovering och energieffektivisering i framförallt socioekonomiskt utsatta områden, sa Heléne Fritzon vid pressträffen.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Förslaget ska nu skickas ut på remiss som ska vara klar i februari 2018.
