Vilka är de vanligaste byggfelen i småhus? Ett sätt skapa sig en uppfattning om detta är att titta på statistiken för skadeanmälningar. Det är vad Gar-Bo har gjort. Försäkringsbolaget gör återkommande sammanställningar av anmälningarna och den här gången presenteras siffror för perioden mellan juni 2016 och juni i år. Totalt finns 589 ärenden i statistiken.
Tydligt är att en tidigare värsting nu är på tillbakagång. Enstegstätade putsfasader är nämligen ett minskande problemområde efter ett flertal år i absolut topp, berättar Peter Lidhäll, skadeingenjör på Gar-Bo.
– Ja, den andelen sjunker. Främst beror det nog på att detta varit i fokus under ganska många år och därför åtgärdats vartefter, säger Peter Lidhäll till Svensk Byggtjänst.
Numera uppstår de flesta felen i andra situationer. I första hand är det plåtanslutningar och fönsterbleck med exempelvis otäta kanter där vatten rinner in i ytterväggarna. Delvis handlar det om slarv, tror Peter Lidhäll.
– Sedan finns kanske en tradition av att husfabrikanter inte använder plåtslagare utan snickare som sätter plåtarna på plats och de har inte alltid den kunskap som behövs.
Han anar även en annan trend. Golvplattor som släpper är något som blir allt vanligare bland skadeanmälningarna. Det handlar då om klinker i det större formatet, 30 centimeter i kvadrat och uppåt, som lossnar från underlaget.
– Det har varit lite mode att använda större plattor och nu ser vi ganska många fall där det gjorts på ett sätt som inte fungerar.
Oftast finns problemet i torra utrymmen som hallar och kök, enligt Peter Lidhäll. Helst ska både klinkerplattan och underlaget limmas, men eftersom det tar lite längre tid är det inte ovanligt att hantverkaren nöjer sig med underlaget. Sedan kanske klinkerplattan inte jobbas ned i fixet ordenligt utan i princip bara läggs på plats.
– Det håller ett par år men sedan börjar det släppa och det är det vi märker av nu.
I topp bland skadeanmälningarna finns ytterväggar. På plats nummer två kommer våtrum och därefter grunder.