Det har tidigare inte funnits några bestämmelser om vilka ändringar som får göras i kontrakt och ramavtal. Upphandlande myndigheter och enheter har fått stödja sig på praxis från främst EU-domstolen i dessa situationer. Enligt praxis har det varit tillåtet att endast göra förändringar som inte är väsentliga. Vad som ansetts vara en väsentlig ändring har dock inte varit helt klart, och EU-domstolen har under tid utvecklat sin praxis genom olika avgöranden.
I och med införandet av de nya upphandlingslagarna, införs för första gången specifika bestämmelser i upphandlingslagstiftningen om när ändringar av ingångna kontrakt och ramavtal får göras.
– De nya reglerna om ändringar i upphandlande avtal är en av de viktigaste nyheterna i de nya upphandlingslagarna. Reglerna har stor praktisk och ekonomisk betydelse, säger Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten i ett pressmeddelande.
Författarna, advokaterna Carl Bokwall och Lina Håkansson Kjelén på Bowall Rislund Advokatbyrå, har i rapporten, som Upphandlingsmyndigheten beställt, redogjort för innebörden och omfattningen av de nya reglerna om ändringar av kontrakt och ramavtal bland annat genom olika exempel på ändringar som kan anses vara tillåtna. De har även lyft fram vad upphandlande myndigheter och enheter kan behöva tänka på vid tillämpning av de nya reglerna om ändring av kontrakt och ramavtal.
Författarna ansvarar själva för alla slutsatser och bedömningar i rapporten.
– Redan vid planeringen av en upphandling bör upphandlande myndigheter och enheter beakta reglerna om ändringar av upphandlade avtal. Exempelvis kan tydliga ändrings- eller optionsklausuler i upphandlingsunderlaget ge en möjlighet att anpassa avtalet till de förändringar som kan behöva ske över tid, säger Anders Asplund.
