För några veckor sedan kom AMA-nytt nummer 1/2017 ut. Tidningen innehåller som vanligt flera läsvärda artiklar. För dig som vvsare kan det vara intressant att titta närmare på speciellt tre av dem.
En artikel handlar om en begreppsförvirring i branschen om brandgaskontroll-, rökkontroll- och brandgasspjäll. En annan handlar om avzinkningshärdighet där en definition föreslås och en tredje handlar om samisolering.
Samisolering innebär att två rörledningar monteras intill eller nära varandra, så att den tekniska isoleringen kan monteras gemensamt runt båda ledningarna. Vanligen görs detta för att korta ner installationstiden, minska materialåtgången och spara plats i installationsutrymmet. Beräkningar kan även visa att den totala energiförlusten från rörledningarna blir något lägre.
Det finns dock även nackdelar med samisolering av rörledningar, menar författaren Martin Brunnkvist i artikeln.
– Att samisolera varmvatten- och vvc-ledningar kan vara en fördel. Men inte alltid. Därför gäller det att projektera detta på rätt sätt och framförallt beskriva det rätt.
Utförandet måste anges på två olika ställen i den tekniska beskrivningen.
En av nackdelarna som projektören bör ta hänsyn till är att det sker en värmeöverföring mellan de två olika ledningarna vilket kan leda till att varmvattentemperaturen vid tappställena blir för låga och att returtemperaturen i vvc-ledningen blir högre. En annan nackdel är att det är svårt att tejpa isoleringen helt tät mot rören, något som behöver göras i schakt ovanför slitsbotten för att få en indikation på läckor. I schakt bör man därför inte samisolera rören.
Om rörledningar ska samisoleras måste projektören skriva in det i klartext i beskrivningen. Detta görs lämpligen under kod och rubrik RBB Termisk isolering av rörledning. Dessutom måste en generell text under PN Rörledningar skrivas bort då den säger att rörledning ska monteras så att den inte kommer i kontakt med annan rörledning.
– Utförandet på samisolering måste alltså anges på två olika ställen i den tekniska beskrivningen, skriver Martin Brunnkvist i artikeln där det även finns förslag på beskrivningstexter och en tabell som visar några för- och nackdelar med samisolering av varmvatten och vvc jämfört med separata ledningar isolerade var för sig.
På flera ställen i AMA finns det texter som säger att kopplingar och ventiler som kommer i kontakt med tappvatten ska vara gjorda av avzinkningshärdigt material. Men det saknas en tydlig definition av vad avzinkningshärdighet innebär.
I en artikel i AMA-nytt presenteras ett förslag till definition som ställer krav på verifiering genom typgodkännande eller ett oberoende test som visar att vissa gränsvärden uppfylls.
Det råder en begreppsförvirring och en viss oenighet i branschen om brandgaskontrollspjäll, rökkontrollspjäll och brandgasspjäll. I en tredje artikel försöker AMA reda ut vad som är vad och de uppmanar även läsarna att komma med inspel om vad de olika typerna av spjäll med mera bör kallas.
Sammanfattningsvis kan man säga att brandgaskontrollspjäll och rökkontrollspjäll är samma sak, men det är viktigt att dessa inte förväxlas med brandgasspjäll.
Ett brandgaskontrollsystem, även kallat rökkontrollsystem, är ett ventilationssystem som har till uppgift att föra bort brandgaser från till exempel utrymningsvägar i händelse av brand. Spjällen i dessa system är normalt stängda och öppnas först när brandgaskontrollsystemet aktiveras. Det gör att de skiljer sig en del från brandgasspjäll som vid brand stänger för att förhindra att brandgaser sprider sig mellan brandceller via ventilationssystemet.
Läs mer om allt detta i AMA-nytt nummer 1/2017.
