DEBATT: Det är hög tid att förverkliga beslutet om ett nationellt informationscentrum snarast så att inte hjulet måste uppfinnas om och om igen.
Lagom till förra årets Almedalsvecka deklarerade bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson att regeringen hade för avsikt att införa ett särskilt stöd för renovering och energieffektivisering av hyresrätter, det så kallade REN-stödet, med start redan under 2016.
Stödet var en del i en satsning för att lyfta socioekonomiskt utsatta områden. REN uppgick till 800 miljoner kronor och utemiljöstödet till 200 miljoner kronor, totalt 1 miljard kronor.
I januari i år kunde Svensk Byggtjänst Omvärldsbevakning avslöja att hela 2016 års avsatta ekonomiska stöd till REN hade återgått till statskassan, främst på grund av administrativa hinder.
Den stora satsningen kom av sig. Miljonerna kom aldrig de socioekonomiskt utsatta områdena till gagn för att lyfta slitna bostäder, hålla nere hyreshöjningar och minska energianvändningen i befintlig bebyggelse. Dessa tre stora samhällsutmaningar som i den pågående debatten ofta definieras som de mest nödvändiga ur många hänseenden.
Amelie Fasth, jurist, Boverket. Foto: Franz Feldmanis
Bara ett halvår senare är REN återigen i gungning. Amelie Fasth, jurist på Boverket och ansvarig för frågor kring REN- och utemiljöstödet, berättar att regeringen sedan maj månad i år gjort en omfördelning av medlen.
Ansökningen till REN kräver också mer av den som söker än till utemiljöstödet. Det är många moment och mycket som ska redovisas.
– Det var ett beslut baserat på att renoverings- och energieffektiviseringsstödet inte varit lika sökt som utemiljöstödet. Ansökningen till REN kräver också mer av den som söker än till utemiljöstödet. Det är många moment och mycket som ska redovisas. Det är ett komplicerat förfarande, säger Amelie Fasth.
Omfördelningen resulterade i att REN-stödet nu är sänkt från 778 miljoner kronor till 478 miljoner kronor. De 300 miljoner kronorna har istället flyttats till utemiljöstödet som nu är på 500 miljoner kronor.
Statistisk från Länsstyrelserna och Boverket visar att det under första halvåret i år bara beviljats 60 miljoner kronor ur medlen för renovering och energieffektivisering. Återstår alltså 418 miljoner kronor till andra halvåret 2017.
Vilka signaler sänder det att regeringen skär ner stödet till renovering och energieffektivisering? Vi frågade Peter Eriksson varför REN inte fungerar. Svaren kom från Susanne Åkesson, politiskt sakkunnig.
Susanne Åkesson, politisk sakkunnig.
Hur ser ni på att så få söker REN?
– Det är tråkigt så klart.
Är en omfördelning av medlen rätt väg att gå bara för att det är enklare att söka utestödet?
– Renoveringsstödet har tagit längre tid att få på plats och har också betydligt längre planeringshorisont (än utemiljöstödet, reds anm) för sökande. Då är det rimligt att avsatta resurser används så bra som möjligt.
Är REN för komplicerat att söka och är det för svårt att uppfylla villkoren?
– Det är möjligt att villkoren har blivit lite för komplicerade för att få många sökande.
Hur ska stödet kunna "underlätta omställningen till förnybara energisystem och skydda hyresgäster", så som det presenterades för ett år sedan, om medlen till REN minskas istället för att själva ansökningsförfarandet ses över?
– På kort sikt har vi gjort en omfördelning till utemiljöstödet, men på lång sikt vill vi såklart att anslagna medel ska gå till renovering och energieffektivisering i socioekonomisk utsatta områden.
Hur kan ni visa att ni menar allvar med renoverings- och energieffektiviseringsstödet?
– Vi är naturligtvis angelägna om att det blir bra resultat av renoverings- och energieffektiviseringsstödet, och om det inte uppnår det resultat vi tänkt oss får vi titta på hur vi kan göra det bättre.
