Miljöhälsorapporten tas fram var fjärde år och den visar hur olika miljöfaktorer påverkar människors hälsa. Hittills har fem nationella rapporter tagits fram och det här är den tredje om vuxna. Rapporterna ger oss en unik möjlighet att följa utvecklingen av hur miljön påverkar vår hälsa över tid.
I rapporten presenteras både positiva och negativa trender, som att:
När det gäller frågor om besvär av inomhusmiljön liknar resultaten i årets rapport de som kom för åtta år sedan. I båda rapporterna anger 20 procent av befolkningen att de har symtom som beror på inomhusmiljön i bostaden, i skolan eller på arbetet. Besvär av inomhusmiljön i bostaden har dock ökat något, från åtta till nio procent.
Dålig luftkvalitet rapporteras generellt sex till sju gånger oftare i hyresrätter än i småhus
Rapporten visar att det överlag finns en trend mot något mindre besvär av inomhusmiljön i nyare hus. Mest besvär anger personer som bor i hyresrätter, denna andel har även ökat sedan förra undersökningen.
Enligt rapporten har boendeformen en stor påverkan på hur personer med allergi eller annan överkänslighet rapporterar luftkvalitet. Dålig luftkvalitet rapporteras generellt sex till sju gånger oftare i hyresrätter än i småhus.
Miljöhälsorapport 2017 har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Ett viktigt underlag till rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015 där nästan 40 000 personer i åldern 18-84 år svarat på frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.
Rapporten vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommuner, länsstyrelser och landsting, men även till myndigheter och andra verksamma inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Miljöhälsorapport 2017 har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Ett viktigt underlag till rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015 där nästan 40 000 personer i åldern 18-84 år svarat på frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.
Rapporten vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommuner, länsstyrelser och landsting, men även till myndigheter och andra verksamma inom miljö- och hälsoskyddsområdet.