– Stadsbyggnadskontoret vill få till en diskussion om jämställdhet. Vi måste bli bättre på att inse vilka bilder vi skapar med de ord vi väljer, säger Miriam Nordfors verksamhetsutvecklare på planavdelningen på stadsbyggnadskontoret.

De utvalda orden

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm har fått i uppdrag från kommunfullmäktige att jämställdhetsanpassa detaljplaner, de planer som bestämmer hur mark och vatten ska användas inom ett område.

De fyra ord som valts ut är: byggherre, jungfrulig mark, elvamannaplan och tjänsteman. Dessa ord kan förslagsvis ersättas med de mer könsneutrala orden byggaktör, obebyggd mark, elvaspelarplan och tjänsteperson.

En svårighet med ordet byggherre är att det är en juridisk term som bland annat används i Plan- och bygglagen (PBL). Inom byggbranschen används ordet byggherre som en fackterm för begreppet "den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbete" Byggherre är en roll som en person/företag har i samband med att låta utföra ett bygge.

– Att arbeta för mer jämställda detaljplaner är ett steg i rätt riktning men byggaktör är kanske inte det mest lämpliga ordet att ersätta byggherre med. Det krävs eftertanke på vad som kan vara ett lämpligt ersättningsord som fungerar både i vanlig text och i lagtext, säger Bo Samuelsson projektledare AMA på Svensk Byggtjänst.

Inga förbud men gärna diskussion

Planavdelningen på Stadsbyggnadskontoret betonar att det inte handlar om några förbud utan det handlar om att få igång en diskussion. Man har inte för avsikt att byta ut de gamla orden mot nya utan använda dem som exempel för att visa på att ojämställdhet finns inom samhällsbyggnad.

– Vårt övergripande mål är den fysiska miljön, att planera en stad där män och kvinnor känner sig lika hemma och kan vistas i det offentliga rummet på lika villkor. Vårt uppdrag är att skapa en inkluderande stad, för alla. För att kunna göra det måste vi uppmärksamma oss själva och varandra om de ojämställda strukturer som finns. Språket är ett verktyg där det blir tydligt, säger Miriam Nordfors.

För att få en mer jämställd stadsplanering har man också arbetat med att höja kunskapen bland stadsplanerare med interna utbildningar och genom att lyfta fram hur ojämställdheten ser ut på olika platser i Stockholm.