DEBATT: I varje renovering eller restaurering av ett hus måste man oundvikligen ersätta trasiga saker och lägga till nya. Första steget är att försöka förstå husets värde.
Underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är ett område inom byggsektorn som har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Men som företagsnisch är den ännu ung och oorgansierad, enligt många verksamma.
Därför genomfördes under 2015-2016 en kartläggning av branschföreningen FIBOR och Hantverkslaboratoriet vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.
Inventeringen beskrivs i rapporten "Entreprenörskap och företagande inom byggnadsvården – en branschundersökning”. Resultatet av studien ger viktig information för att beskriva det här området och för kunna dra fördelar av bättre samordning och samverkan.
Hantverkskompetensen finns och det finns också en efterfrågan i branschen att bygga i gamla tekniker och med ursprungliga material.
Arbetet med att underhålla och renovera bebyggelse med kulturhistoriskt värde har målmedvetet genomförts i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Men synen på vad som bör bevaras har förändrats genom tiderna.
Från att enbart omfatta slott och herresäten, anses numera även vardagligare och nyare bebyggelse som är tidstypisk vad det gäller teknik, material och som samhällsspegling, vara värd att bevara ur byggnadsvårdsperspektiv.
Henrik Larsson Bild: Hantverkslaboratoriet
– Tidigare reparerade man efter egen förmåga och med de material man hade tillgång till utan någon egentlig tanke kring att bevara byggnaders kulturhistoriska värde. Det som började i mitten av sjuttiotalet och som vi ser en fortsatt ökad trend för, är en medveten och genomtänkt syn på renoveringar, företrädesvis med stor varsamhet och med traditionella material och metoder, säger rapportförfattaren Henrik Larsson på Hantverkslaboratoriet.
Genom kartläggningen lyckades man identifiera 1 200 företag som arbetar med ”underhåll och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader”. Utifrån svaren på ett frågeformulär kunde man bland annat utläsa att tillväxten av nya företag varit kraftig på senare tid – så många som 51 procent är etablerade efter år 2000 – och att sysselsättningspotentialen är stor.
44% av företagen önskar fortbildning kring generella lagar och regelverk som rör byggsektorn.
– Allt fler intresserar sig för miljö, våra resurser och värdet av att ta hand om det vi har. Hantverkskompetensen finns och det finns också en efterfrågan i branschen att bygga i gamla tekniker och med ursprungliga material, menar Henrik Larsson.
– Många fastighetsägare med äldre hus vill ofta göra om- och tillbyggnader med material och konstruktioner som står i samklang med det ursprungliga husets egenskaper.
Resultaten i studien visar att 40 procent av de svarande företagen vill rekrytera inom de närmsta två åren och hela 52 procent förväntar sig en ökad efterfrågan.
Studien har genomförts med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket, SBUF, Sh Bygg AB, Hantverkslaboratoriet, FIBOR och Riksantikvarieämbetet.
