Kraftiga energibesparingar i det befintliga byggnadsbeståndet inom EU behövs för att kunna leva upp till energieffektiviseringsmålen och minskade koldioxidutsläpp.
Ett sätt är att använda sig av den forskningsbaserade metoden Totalmetodiken, som visat sig vara både kostnadseffektiv och affärsmässigt lönsam.
I Sverige har Totalmetodiken använts sedan 2006. I dagsläget har närmare 300 projekt genomförts i lokalbeståndet, i allt från ishallar till kontor, och har fått en stor spridning i landet.
Åsa Wahlström Bild: CIT
– En 30- till 50- procentig sänkning av energibehovet är vanligt. I ett par uppmätta fastigheter har siffrorna överstigit 60 procent med en internränta på 10-15 procent, berättar Åsa Wahlström, koordinator vid CIT Energy Management och adjungerad professor vid Lunds Tekniska Högskola.
Nu har pilotprojekt i ett antal grannländer visat sig fungera lika bra där som i Sverige och den svenska modellen går på export.
– Vi har lite olika regelverk och branschen i stort har variationer från land till land. I Sverige har vi framförallt funktionskrav medan Norge och Finland har krav på komponentnivå. Men på det stora hela är förutsättningarna relativt lika när det gäller byggnadskonstruktion av byggnader och klimat. Bara små justeringar har behövts för att anpassa metoden till de nationella förutsättningarna, säger Åsa Wahlström.
Totalmetodiken bygger på en rad åtgärdspaket som tillsammans ger projektet lönsamhet. Det gäller att bli medveten om dessa synergieffekter och att ha kunskap om beräkningar.
Det går ofta att göra energibesparingar i befintliga lokaler genom att förbättra klimatskalet. Det finns också potential genom förbättringar av prestanda i VVS-system och andra energianvändande tekniska installationer. En renovering som omfattar dessa och flera åtgärder resulterar dessutom oftast i ett bättre inomhusklimat, vilket gör hyresgästerna nöjdare och friskare.
Ett ökat intresse från hyresgästerna av att fastigheterna är miljöcertifierade ger ytterligare incitament att genomföra denna typ av renoveringar.
