I oktober förra året slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att det krävs tillstånd enligt kameraövervakningslagen för att få använda drönare med kamera.
Det var en dom som väckte starka reaktioner, bland annat från branschorganisationen UAS Sweden som menade att den var ett dråpslag mot branschen och riskerade att leda till att tusentals jobb försvann.
Justitiedepartementet konstaterar nu att svenska företag ligger i framkant när det gäller utveckling och användning av drönare. Domen i Högsta förvaltningsdomstolen, menar de, försvårar för en samhällsnyttig användning av tekniken.
En utredning om drönare ska omfattas av kameraövervakningslagen eller inte, pågår sedan 2015 med en bredare översyn av kameraövervakningslagen.
För att underlätta för företagen och deras verksamhet föreslår departementet att fotografering med drönare ska undantas från kameraövervakningslagen. Undantaget innebär att tillstånd inte kommer att behövas. Enskildas personliga integritet ska i stället skyddas av reglerna i personuppgiftslagen.
De som använder drönare med kamera måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, till exempel genom att se till att användningen har ett legitimt syfte och sker på ett öppet sätt.
Martin Hemberg, jurist på Datainspektionen, bedömer att den politiska viljan är ganska stor inom detta område och tror att regeringens förslag kommer att gå igenom.
– Med det här förslaget löser vi företagens problem, men ser också till att enskilda får ett starkt skydd mot integritetskränkande övervakning, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande från regeringskansliet.
Justitiedepartementets förslag om drönare kommer att vara ute på remiss till mitten av februari och föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.
Det inträffade färre men allvarligare tillbud med drönare runt de svenska flygplatserna under förra året. 33 händelser rapporterades vilket var en liten minskning jämfört med 2015. Av dessa hade tre en stor påverkan på flygsäkerheten och tio en betydande påverkan.
Det finns idag ungefär 200 000 drönare i Sverige. För närvarande finns totalt cirka 1500 tillstånd att flyga drönare kommersiellt, utfärdade av Transportstyrelsen.
Drönare används idag till en mängd olika ändamål som ger samhällsnytta, bland annat vid eftersök av människor eller hantering av olyckor och i samband med planering av bebyggelse.
En anledning till tillbuden är okunskap om de risker som det innebär när drönare flyger i samma område som flygtrafiken på svenska flygplatser. Därför har Transportstyrelsen arbetat med att informera om vad som gäller.
Förutom att sprida information pågår också ett arbete med att förenkla reglerna för flygning av drönare, samtidigt.
Det inträffade färre men allvarligare tillbud med drönare runt de svenska flygplatserna under förra året. 33 händelser rapporterades vilket var en liten minskning jämfört med 2015. Av dessa hade tre en stor påverkan på flygsäkerheten och tio en betydande påverkan.
Det finns idag ungefär 200 000 drönare i Sverige. För närvarande finns totalt cirka 1500 tillstånd att flyga drönare kommersiellt, utfärdade av Transportstyrelsen.
Drönare används idag till en mängd olika ändamål som ger samhällsnytta, bland annat vid eftersök av människor eller hantering av olyckor och i samband med planering av bebyggelse.
En anledning till tillbuden är okunskap om de risker som det innebär när drönare flyger i samma område som flygtrafiken på svenska flygplatser. Därför har Transportstyrelsen arbetat med att informera om vad som gäller.
Förutom att sprida information pågår också ett arbete med att förenkla reglerna för flygning av drönare, samtidigt.
