Ett bra sätt att inleda 2017 kan vara att sätta sig in i vilka större lagförändringar som började gälla den 1 januari. Inom samhällsbyggnadssektorn är det en hel del.
Till de mest omdiskuterade förändringarna hör regelverket för upphandling. De nya lagarna genomför tre EU-direktiv och ersätter lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det införs också en lag om upphandling av bygg- och tjänstekoncessioner.
Det nya regelverket innehåller en hel del nyheter
Det nya regelverket har debatterats flitigt av bland annat Sveriges Byggindustrier, med chefsjurist Olof Johnson i spetsen. Han tycker förändringarna i stora delar är bra.
Olof Johnson. Foto: Sveriges Byggindustrier.
– Till exempel är det positivt att det införs ökade möjligheter till förhandling, uppdelning av kontrakt, maximala omsättningskrav, ökade möjligheter att ifrågasätta onormalt låga anbud och utesluta oseriösa leverantörer, säger Olof Johnson.
Han tror att det nya regelverket kan leda till bättre konkurrens och större möjligheter för små och medelstora företag att lämna anbud på offentliga kontrakt. Några omedelbart drastiska omställningar ser han dock inte.
– Det är lite för tidigt att säga vilken konkret betydelse det får både för upphandlare och entreprenörer. I praktiken kommer det kanske inte bli så enormt stora förändringar även om det nya regelverket innehåller en hel del nyheter.
Ett exempel han nämner är att tidsfristerna för annonsering av en upphandling generellt förkortas.
– De kortare tiderna påverkar naturligtvis anbudsräkningen och det är något man måste fundera över i båda ändar av en upphandling.
Det är inte bara för upphandling som det finns nyheter. För den som tänkt anställa inom ramen för nystartsjobb har det också skett förändringar. Bland annat har den längsta stödtiden för anställningen förkortats. Den nya gränsen går vid två år.
För nystartsjobben införs dessutom en ersättningstrappa som innebär att ersättningsnivån för den som ska anställas i huvudsak utgår ifrån hur länge personen varit arbetslös.
Förändringarna innebär också en subvention på 2,5 gånger arbetsgivaravgiften vid anställning av nyanlända. Samtidigt införs krav på att nystartsjobben ska ge lön och förmåner som motsvarar kollektivavtal i branschen.
Man riskerar att locka in unga företagare i skuldfällor som de inte har en möjlighet att överblicka
En annan ändring som rör arbetsmarknaden handlar om införandet av det så kallade Växa-stödet. Kortfattat innebär stödet att enskilda firmor ska uppmuntras att anställa genom tillfälliga lättnader av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt.
Annika Fritsch. Foto: Företagarna.
Det har dock funnits kritik. Organisationen Företagarna går så långt att de varnar för att använda Växa-stödet.
– Det är ofta oerfarna förstagångsföretagare som startar i formen av enskild firma. Genom det här stödet lockar man dem till att anställa, vilket samtidigt innebär att företagaren blir personligt ansvarig för alla åtaganden och risker det innebär att anställa, säger Annika Fritsch som är skatteexpert på Företagarna.
Hon befarar att man riskerar att locka in unga företagare i skuldfällor som de inte har en möjlighet att överblicka. Företag som anställer bör i stället vara i form av aktiebolag där ansvaret är begränsat.
