Aktuella siffror från SMED, Svenska Miljöemissionsdata, visar att mängden flöde av avfall från bygg- och anläggningssektorn i Sverige är 7,7 miljoner ton. Av dessa kommer 1 miljon från ombyggnation och renovering.
Idag kan man sammanfatta situationen för avfallshantering i den svenska byggbranschen med dålig sortering, dålig kunskap, dålig materialkännedom.
Detta vill man komma till rätta med på WSP där man i många år arbetat med miljöfrågor. Intresset för avfallshantering är dock fortfarande en relativt ny fråga för byggbranschen, men inte desto mindre ser man nu ett snabbt ökande intresse. Det berättar Åsa Ekberg Österdahl, gruppchef för byggnadsfysik på WSP.
Åsa Ekberg Österdahl Foto: WSP
– Det är konservativ bransch. När vi ställer frågan om avfallssortering till entreprenörerna så svarar många ”Vi gör så gott vi kan, men det blir så dyrt! Eller… blir det inte det?” Man anser sig inte ha plats, tid eller råd att avfallssortera och så hamnar allt huller om buller i en container. Men allt fler fastighetsägare hör av sig för att få tips på entreprenörer som är bra på avfallssortering innan de ska upphandla.
Avfallshierarkin handlar egentligen om att hantera material så resurseffektivt som det bara är möjligt. Helst ska man undvika avfall överhuvudtaget, men om det inte är möjligt ska man sträva efter att återanvända så mycket som möjligt. När inget annat är möjligt lämnas avfallet till deponi.
– Byggbranschen måste förstå att avfallssortering är en hållbarhets- och klimatfråga. Men för att göra detta konkret i det pågående arbetet på en byggarbetsplats måste vi hitta enkla, verksamhetsnära redskap, säger Åsa Ekberg Österdahl.
WSP genomför just nu ett pilotprojekt med Svenska Bostäder för att rikta uppmärksamheten mot avfallssortering. Tillsammans med projektledare, entreprenörer och avfallsentreprenörer som vet hur arbetet fungerar i praktiken, har de arbetat fram ett trepunktsprogram med enkla åtgärder som gör skillnad.
Vårt täta samarbete mellan alla inblandade i avfallshanteringsprocessen är mycket värdefullt.
– Om byggavfall sorteras rätt eller inte och kommer kretsloppet tillgodo igen, kan ibland hänga på sådana till synes små saker som att det är ett par trappsteg för många för att nå sorteringskärlet. Eller att kärlet för plast alltid är fullt av annat, osorterat avfall. Lätt att åtgärda om man bara för en dialog. Vårt täta samarbete mellan alla inblandade i avfallshanteringsprocessen är mycket värdefullt, säger Åsa Ekberg Österdahl.
Åsa Ekberg Österdahl och projektdeltagarna diskuterade bland annat om man kan minska avfallet, om man kan förpacka bättre och om man kan räkna noggrannare för att minska spillet? De åtgärder som valdes ut skulle vara konkreta och ge störst nytta.
• Ta fram belöningssystem för när entreprenörerna sorterar bra
• Ta fram lösningar för att sortera ut mineralull och plast på våningsplanen
• Genomföra informationstillfälle/utbildning för entreprenörerna avseende vikten av avfallssortering
Dessa är i sig tre mycket enkla punkter. Svårigheterna ligger inte där, utan i att lyfta frågan på agendan, att utbilda, höja medvetenheten och att hitta lösningar som gör att avfallshantering blir en självklar del i arbetet vid en ombyggnation. Den entreprenör som sedan behärskar avfallshantering blir mer attraktiv att anlita.
Förutom att satsa på information nämner Åsa Ekberg Österdahl möjligheten för byggherren att ställa krav vid upphandling.
– När entreprenörerna börjar sitt arbete så vill de producera så snabbt som möjligt. Då vill de inte hålla på att avfallssortera – särskilt om de inte arbetat med det tidigare. Därför måste detta ansvar ligga redan på beställaren, som helst ska skriva in så detaljerat som möjligt hur avfallssorteringen ska gå till, gärna med specificerade mål och nyckeltal.
Den entreprenör som sedan behärskar avfallshantering blir mer attraktiv att anlita.
Pilotprojektet ”Resurseffektiv avfallhantering” är bara början, men det är en bra utgångspunkt för att börja förändra attityd och hantering av avfallsfrågan på våra svenska byggarbetsplatser, menar Åsa Ekberg Österdahl.
– Det kommer att ge positiva avtryck både för miljö och plånbok.
• Ta fram belöningssystem för när entreprenörerna sorterar bra
• Ta fram lösningar för att sortera ut mineralull och plast på våningsplanen
• Genomföra informationstillfälle/utbildning för entreprenörerna avseende vikten av avfallssortering
Forskningsprojektet Ombyggnadsuppföljning har fokuserat på hur platschefer på stora entreprenadföretag hanterar avfallsfrågor vid ombyggnad.
Ahmet Anil Sezer, tekn dr vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers, berättar vid ett frukostmöte på Chalmers Teknikpark, 3 februari, om de attityder och frågeställningar han har mött under studiens gång.
• Ta fram belöningssystem för när entreprenörerna sorterar bra
• Ta fram lösningar för att sortera ut mineralull och plast på våningsplanen
• Genomföra informationstillfälle/utbildning för entreprenörerna avseende vikten av avfallssortering
Forskningsprojektet Ombyggnadsuppföljning har fokuserat på hur platschefer på stora entreprenadföretag hanterar avfallsfrågor vid ombyggnad.
Ahmet Anil Sezer, tekn dr vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers, berättar vid ett frukostmöte på Chalmers Teknikpark, 3 februari, om de attityder och frågeställningar han har mött under studiens gång.
