SBU har publicerat en rapport där de utvärderar sambandet mellan exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt- och kärlsjukdomar.
I Sverige beräknas det finnas omkring 85 000 personer som har arbeten där de utsätts för kvartsdamm som bland annat finns i betong. Arbeten där man kommer i kontakt med kvartsdamm är till exempel stenbrytning, byggnadsarbete, glas- och cementframställning samt arbete i järn och stålverk.
Till Arbetsmiljö och hälsas nyhetsbrev sa Maria Albin, verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och professor i arbets- och miljömedicin som också har ingått som sakkunnig i rapportens projektgrupp.
– Det är bra att rapporten lyfter fram de många risker med olika kemiska ämnen som finns i arbetslivet så att kunskapen kan komma till användning och ge säkrare arbetsmiljöer. Ett stort antal byggnadsarbetare är utsatta för kvarts (stendamm) i sitt arbete och då är det viktigt att exponeringen hålls på en säker nivå.
Det förekommer höga halter av kvartsdamm på byggarbetsplatser i Stockholm, visar en ny rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). Kvartsdamm kan orsaka flera livshotande sjukdomar som till exempel silikos (stendammslunga), KOL och lungcancer. I CAMM:s mätningar låg 35 procent av värdena över eller nära det nya föreslagna gränsvärdet. Samtidigt har kunskapen om hälsoriskerna med kvartsdamm minskat.
I rapporten "Hur höga är kvartsnivåerna inom byggbranschen i Stockholm – en orienterande kartläggning 2016 - 2017" presenteras resultatet från 20 mätningar som gjorts på fem olika byggarbetsplatser av yrkeshygieniker Karin Grahn från CAMM.
Vid en av mätningarna låg nivån av den farligaste typen av kvartsdamm, som innehåller partiklar som kan ta sig ända ner i lungblåsorna, högre än det nuvarande gränsvärdet (0,1 mg/m³).
Arbetsmiljöverket kom i april 2017 med förslaget att sänka gränsvärdet för kvarts till 0,05 mg/m³.
Om man beaktar det föreslagna värdet låg 35 procent av mätningarna över eller nära detta värde.
Om gränsvärdet överskrids innebär det att arbetsgivaren utsätter arbetstagarna för en oacceptabel risk och omgående måste vidta åtgärder för att minska exponeringen. Går inte det måste andningsskydd användas.
– Så höga värden i kombination med den minskade medvetenheten om hälsoriskerna med kvartsdamm som vi ser är väldigt oroande. Det var också bara ett fåtal av arbetstagarna som använde någon typ av andningsskydd, sa Karin Grahn till nyhetsbrevet Arbetsmiljö och hälsa.
– 2015 tog arbetsmiljöverket bort kravet på att arbetsgivarna ska göra mätningar i miljöer där det finns kvartsdamm och rapportera in resultaten till Arbetsmiljöverket. Det är vi väldigt kritiska till. Om man inte mäter så kan man inte veta, sa Karin Grahn.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att stora företag ofta har bättre kontroll på arbetsmiljöregler och oftare är anknutna till företagshälsovård som till exempel kan hjälpa till vid riskbedömningar än små företag.
– Vi tror därför att de exponeringsnivåer vi uppmätte snarare underskattar än överskattar nivåerna inom byggindustrin idag, sa Karin Grahn.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder inom hälso- och sjukvård. Sen 2011 har de ett uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder inom hälso- och sjukvård. Sen 2011 har de ett uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom.
