Teknik i all ära, men utan människans medverkan blir det inte alltid som det är tänkt. Just nu finns ett stort fokus på energieffektivisering, inte minst vid renoveringar. Mängder av tekniska system byggs in och det krävs förståelse och dialog för att de ska ge avsedd effekt.

Vid ett öppet seminarium i Lund den 8 september talar tre forskare ur olika perspektiv om relationen mellan boende och energirenoveringar.

Vardagspraxis påverkar energianvändning

Kirsten Gram-Hanssen, professor i hållbart vardagsliv vid Statens Byggforskningsinstitut, Ålborgs universitet i Köpenhamn, är en av dem. Hon berättar om hur boendes vardagspraxis påverkas av hur bostaden renoveras, och hur detta också har betydelse för hur låg energianvändning efter renovering kan bli.

Praxisteori kan bidra till att förstå och arbeta aktivt med samverkan, boendes vardagspraxis och energianvändning.

Hur länge håller "halleluja-effekten" i sig?

Eja Pedersen Foto: Eva Wernlid

Eja Pedersen, docent i miljöpsykologi vid LTH, Lunds universitet, deltar med ett föredrag om PEIRE-projektet (People Environment Indoor Renovation Energy). Där studeras människa+inomhusmiljö+energi som en helhet i hyreslägenheter före och efter renovering i bostadsområdet Linero i Lund.

– Varför blir det inte perfekt trots att vi vet precis vad som krävs? Det är en av våra frågeställningar i projektet, berättar Eja Pedersen och fortsätter:
– Vi genomför tre mätningar. Före renovering och efter renovering. Men det som är särskilt spännande och ovanligt med vårt projekt är den tredje mätningen, ett helt år efter avslutad renovering. Då gör vi en uppföljning av hur det faktiskt fungerar. Det blir ofta en ”halleluja-effekt precis när man infört något nytt och alla är med på noterna. Hur länge den effekten håller i sig kommer att visa sig i vår studie.

Första av flera seminarier

Seminariet ” Hur kan vi förstå och ta hänsyn till boendes beteenden vid energieffektivisering av bostäder?” är kostnadsfritt och det första av flera som PEIRE-projektet kommer att arrangera om sin forskning tack vare finansiering från Energimyndigheten.

– Vi är glada att notera att de som redan anmält sig kommer från många olika håll. Det är bostadsrättsföreningar, kommunala tjänstemän, bostadsbolag och från konsultsidan, säger Eja Pedersen.