Nässjöakademin samlade lärare, kursansvariga, elever och kommuntjänstemän och drog till Stockholm för att räcka ut en hand till byggbranschen. Efter fem år har utbildningen hittat sin form och möter väl det stora behovet som finns i de stora renoveringsprojekt som pågår runt om i Sverige. Ändå är intresset svalt.
Kan det geografiska glappet vara en av anledningarna till att deras YH-utbildning inte får den uppmärksamhet som de tycker att den borde få?
Tidigare i veckan arrangerade Nässjöakademin seminariet ”Nya perspektiv på ombyggnadshantverket” på Mångkulturellt centrum i Fittja och bjöd in representanter från olika delar av branschen. Forskare, kommunala och privata fastighetsaktörer, arkitekter och organisationer fanns på plats.
– Vi ville lära känna andra ”ombyggare” och få veta mer om storstadens behov av kompetens och hur vår utbildning kan vara en resurs. Det var vårt syfte med seminariedagen, menar Lars Svensson, utbildningsledare för ”Hållbar ombyggnad och renovering”.
Dagen utmynnade i nio punkter som beskriver hur nästa steg kan se ut. Flest röster fick det förslag som innebär att Nässjöakademin, fastighetsägare och byggföretag tar fram ett starkt samarbetskoncept med möjlighet till mer individuellt utformade delar. Ett önskemål som kom upp var förståelse för BIM och ritningsläsning.
Dagen utmynnade i nio punkter som beskriver hur nästa steg kan se ut. Ett önskemål som kom upp var förståelse för BIM och ritningsläsning.
Ett annat förslag som fick stort stöd var yrkesbevis, att Nässjöakademin ska arbeta för att utbildningen till ombyggnadshantverkare blir ett nytt yrke.
– På det sättet trodde flera av seminariedeltagarna att vi kan locka unga att utbilda sig, berättar Lars Svensson och fortsätter:
– Nu när Sverige står inför den största byggutmaningen på femtio år – med ett uppenbart behov av ombyggnad – är det dags att utveckla och sprida vårt utbildningskoncept.
