På en konferens diskuterades hur den nya lagen om offentlig upphandling, LOU, kommer att påverka byggbranschen. Foto; Kristina Lindström
Hur kommer byggbranschen att påverkas av förändringarna som kommer i den nya lagen om offentlig upphandling, LOU? Vid en konferens anordnad på Stockholm Waterfront av Svensk Byggtjänst i samarbete med Byggmästareföreningen och Byggherrarna diskuterades frågan.
Den nya LOU skulle ha börjat gälla redan den 18 april 2016 men blev försenad, nu siktar man på att förslaget ska gå igenom i riksdagen och att lagen ska träda ikraft den 1 januari 2017.
Upphandlingsstrategins komponenter
Det krävs både ett helhetsperspektiv och detaljkunskaper för upphandling av ett projekt. Balansen i ett projekt beror på hur förutsättningarna ser ut. Det avgör om det blir fokus på konkurrens eller samarbete. Det är också viktigt att analysera varje projekts behov.
– Försök omfamna LOU när ni gör upphandlingar så att ni kan utnyttja lagen bättre, sa Per-Erik Erikssson professor vid Luleå Tekniska Universitet.
Upphandlingsstrategin har fem komponenter som styrs av LOU och påverkar varandra i olika grader. Komponenterna är entreprenadformen, ersättningsformen, upphandlingsförfarandet, anbudsutvärderingen och samverkansformen.
De väsentligaste förändringarna i LOU
– Det är svårt att följa LOU redan idag så det blir en utmaning med nya LOU. Utbildning och praktisk erfarenhet krävs för att få den kompetens som behövs, sa Fredrik Linder, advokat, Hamilton Advokatbyrå och berättade om de väsentligaste förändringarna i LOU.
Fredrik Linder. Foto: Kristina Lindström
Några av förändringarna i kommande LOU är att kollektivavtalsliknande villkor och sociala krav kan ställas samt den nya varianten innovationsupphandling.
– Förhoppningen är att politikerna tar sig samman och röstar igenom förslaget. En variant är att man lyfter ut det som gäller de kollektivavtalsliknande villkoren, då är det troligt att resten av förslaget röstas igenom i riksdagen, sa Fredrik Linder.
Debatt om fördelar med nya LOU
Under en debatt som följde talade Per-Erik Eriksson professor vid Luleå Tekniska Universitet, Svante Hagman chef NCC Infrastructure och Anders Asplund chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten om möjligheten till bättre samverkan, livscykelperspektivet, långsiktigheten och ett hållbart tänkande med ny LOU.
Vad man än tycker om LOU så ger den en fungerande byråkrati
Anders Asplund
Upphandlingsmyndigheten ska stödja arbetet med upphandling och se till att de blir effektiva, gör nytta för både upphandlare och beställare och i slutändan för skattebetalarna. Ett EU-direktiv kan få direkt påverkan även om det inte är infört i svensk lag därför har Upphandlingsmyndigheten gett ut vägledningar som hjälp och fler lär komma när den nya lagen införs.
– Vad man än tycker om LOU så ger den en fungerande byråkrati där upphandlingar ska annonseras och alla ska ha lika möjlighet att lämna anbud, sa Anders Asplund.
– Nyttan av LOU är stor. Vad är alternativet till att inte ha en LOU? Det skulle bli rena rama vilda västern, sa Per-Erik Eriksson.
Positivt med förändringar
Ulrika Francke vd på Tyrens, Magnus Colling upphandlingschef på Familjebostäder och Bertil Schmidt avdelningschef på NCC Infrastructure kom fram till att den nya LOU ger större möjlighet till flexibilitet, där man inte låser in sig och fokuserar på fel saker. – Förändringarna gör att man går mer mot affärsmässighet och det blir tillfälle att skapa mervärden för marknaden. Utmaningarna är att man måste vara tydlig med det man vill ha från beställarens sida. Det svåra är de sociala kraven som i grunden är bra. Behovet av kompetens är fortfarande stort, menade dem.
Upphandling och sociala krav
– I nya LOU blir vissa sociala krav skall-krav i stället för bör-krav. Mycket händer på lagstiftningsnivå när det gäller mänskliga rättigheter. Det är viktigt att beställaren ifrågasätter när det gäller sociala frågor och korruption, menade Parul Sharma Head of CSR Compliance på advokatfirman Vinge.
Parul Sharma. Foto: Kristina Lindström
Det har i en undersökning visat sig att 40 procent av inköpare är oroade över mutor i leverantörsleden. Utbildningar och diskussioner med leverantörerna är en väg att gå för att upptäcka korruption och förhindra att mänskliga rättigheter kränks.
– Ett av målen i Agenda 2030 är ansvarsfulla upphandlingar. Det räcker dock inte med konventioner och regler utan uppföljning är viktigt och att åtgärdsplaner finns. Frågan är hur mycket vi är redo att investera i mänskliga rättigheter? Det måste finnas kunskap om dessa frågor (självbesiktning) inom organisationerna för upphandling, hävdade Parul Sharma.
Möjligheter med nya LOU
De församlade på konferensen konstaterade som avslutning att med den nya lagen ser framtiden ljus ut. Det handlar om långsiktighet och att implementera innovationer i projekten. Positivt med dialog under förhandlingarna och med samverkan där man löser problemen tillsammans. Det krävs också kompetensutveckling för dem som arbetar med upphandlingar, det kan ske genom kurser och webbinarier, var den gemensamma slutsatsen.
DEBATT: Den 30 november beräknas riksdagen ta beslut om nya LOU. Då får vi veta om regeringens förslag införs i januari 2017 eller om det blir ännu ett omtag. Branschen har möjlighet att forma gemensamma ståndpunkter under en LOU-konferens knappt två veckor innan riksdagsbeslutet. Ståndpunkter som under alla förutsättningar kan bli värdefulla för att vidareutveckla och förbättra offentlig upphandling av byggnader och anläggningar.
Regeringen har fattat beslut om propositionen ”Nytt regelverk om upphandling”. Den innehåller förslag till en helt ny LOU, Lagen om offentlig upphandling, men även till en ny lag om upphandling inom försörjningssektorn samt upphandling av koncessioner.
Det finns i dagsläget inget behov av att skärpa energikraven i Boverkets byggregler, BBR. Det visar Boverkets utvärdering av reglerna för byggnaders energiprestanda.
Det är ett stort ingrepp när en av Lunds äldsta byggnader ska renoveras och moderniseras. Ett hisschakt har tagits upp mitt i den byggnadsminnesmärkta 1500-talsmiljön. Här krävs en varsam hand, diverse speciallösningar och många burkar linoljefärg.
Endast en liten andel av de svenska kommunerna analyserar risker för självmord på offentliga platser. Det behöver förbättras anser organisationen Suicide Zero.