Varan har lagts till i varukorgen

Ökad fuktrisk med välisolerade väggar

Konstruktion 18 mar 2016
Välisolerad träregelvägg
Genom att mindre värme transporteras genom en välisolerad träregelvägg blir uttorkningen sämre. Foto: Anders Wester
Mätningar har visat att läckage från regn tränger betydligt djupare in i dagens träregelväggar än vad som tidigare varit känt. Det innebär att ytterväggarna måste vara fukttåliga för att inte drabbas av skador.

Av en forskningsrapport som Villaägarna har beställt av Sven Olof Mundt-Petersen, Självständiga hus AB, framgår att slagregn tränger djupare in i träregelväggar än vad som tidigare varit känt. Problem med fukt i enstegstätade fasader har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. De väggar som studerats i detta projekt är regelväggar med en luftspalt innanför fasadbeklädnaden vars huvudsakliga funktion är att dränera och ventilera ut regnvatten som tränger in genom fasaden. Luftspalten har även en tryckutjämnande funktion som ska förebygga att vatten tränger in i konstruktionen.

Problem med välisolerade hus

Förr, när ytterväggarna var förhållandevis tunna och inte så välisolerade, kunde värme lättare ta sig ut genom väggen och hjälpa till att torka ut den fukt som hade trängt in. Dagens mycket välisolerade fasader släpper inte igenom så mycket värme som kan hjälpa till med uttorkning. Det kan vara en orsak till att problemen uppmärksammats först på senare år.

Förebyggande åtgärder

För att förebygga skador gäller det att säkerställa att vatten inte tränger in i konstruktionen samt att det vatten som tränger in ges möjlighet att torka ut. I rapporten rekommenderar Sven Olof Mundt-Petersen ett antal åtgärder som tillsammans kan minska risken.

En grundläggande förutsättning är att ha en tillräcklig luftspalt bakom fasadskiktet. Den bör vara minst 20 millimeter bred och läkten ska vara vertikal, så att vatten kan rinna nedåt och dräneras ut från fasaden. Luftspalten bakom fasadtegel bör vara minst 50 millimeter för att minska risken att den sätts igen av brukssuggor.

Både vindskydd och isolering ska vara av material som släpper igenom ånga så att konstruktionen kan torka ut. Längst ut i väggarna bör täta material som cellplast undvikas.

Ibland används skivmaterial som vindskydd långt ut i konstruktionen. Man ska då undvika fuktkänsliga skivor som till exempel magnesiumoxid-, plywood-. OSB- eller spånskivor.

Det gäller även att ge huset en bra start, så att inte konstruktionen utsätts för regn under byggtiden. Antingen bygger man huset under väderskydd, eller så väljer man att montera ett hus som kommer i plan- eller volymelement när det är uppehållsväder.

Mängden vatten

Lars Olsson, vid SP, har gjort laboratoriestudier för att ta reda på hur mycket vatten som tränger in i otätheter i fasader exponerad för slagregn och vattenstänk. I SP-rapport 2015:36 ”Laboratoriestudie av inläckagemängder i sju olika otätheter i fasad exponerad för slagregn och vattenstänk” redovisar Lars Olsson vilken betydelse vattenstänk, olika vindtryck, olika regnbelastningar samt kombinationer av dessa har på mängden vatten som tränger in i olika otätheter i fasad.

Även i relativt små osynliga otätheter, som bedöms som vanligt förekommande, kan vattenmängder upp till 0,03 l/min per otäthet läcka in kontinuerligt, vid kraftig regnbelastning. Normalt ökar vatteninträngningen med ökad vindbelastning.

Detta även om fasaden är tryckutjämnad såsom i exempelvis välventilerade fasader.

Även vattenstänk från exempelvis smältande snö som studsar på ett fönsterbleck kan ge inläckage. Detaljer som är utformade för att skydda mot slagregn kan drabbas av inläckage från vattenstänk underifrån.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Konstruktion Teknik Projektering Produktion
Fackområden

Husbyggnad
Mer i ämnet

Fler nyheter

Fördjupningsmaterial