– Hur kan vi tillsammans skapa ett hållbart konkurrenskraftigt samhälle? Med dessa ord inledde Lars Redtzer på Sveriges Byggindustrier den regionala anläggningsdagen i Stockholm.
I år har man tagit ett nytt grepp om dagen och istället för att endast arrangera den på en plats i landet har man valt att dela upp den i flera regionala dagar på utspridda platser runt om i landet.
– Vi vill dela med oss av resultat och pågående aktiviteter för att i dialog få inspel till det fortsatta arbetet och vi tror att vi når fler med det här upplägget, säger Lars Redtzer.
Årets fokus var bland annat samverkansformer. För att förbättra samverkan mellan konsult, entreprenör och beställare i projekten, införde Trafikverket i juni 2015, det standardiserade arbetssättet "Samverkan Nivå Bas" som ska användas i alla projekt.
Mats Karlsson verksamhetsområdeschef på Trafikverket förklarar att man nu tar ett längre steg med en mer långtgående samverkan, som också innebär att entreprenören kommer in betydligt tidigare i projekten och jobbar tillsammans med konsult och beställare redan i tidiga projektskeden. Detta sätt att arbeta på kallas för "Samverkan Nivå Hög".
– Vi planerar att använda det här arbetssättet på en handfull projekt till en början och sedan göra en utvärdering. Gemensamt för projekten är att de är komplexa projekt med stora eller små frihetsgrader och hög osäkerhet, säger han.
Även frågan om "Kostnadsdrivande krav i upphandlad verksamhet" diskuterades.
– I botten ligger rapporten "Kostnadsdrivande krav i upphandlad verksamhet" framtagen av Trafikverket, Sveriges Byggindustrier och STD-företagen. Utifrån rapporten har man tagit fram en handlingsplan som består av 23 delprojekt, berättar Bo Kednert projektledare för temaområdet produktivitet på Sveriges Byggindustrier.
Syftet med dessa projektarbeten är att det ska leda till att man får ut mera väg och järnväg för pengarna
Under dagen fick vi en genomgång av flera av projekten så som "Utveckling av leveranskontroll", "Tydliga leveransprodukter vid upphandling av projekteringsuppdrag", "Hur man ska hantera eventuella avsteg från AB04, ABT06 och ABK09 och "Hantering av Trafikverkets tillägg till AMA ska inarbetas i respektive AMA-dokument".
– Projektarbetet i dessa delprojekt leder till förslag på åtgärder som kan vara exempelvis att Trafikverket förändrar sina handlingar eller gör ett förtydligande om vad som gäller. Syftet med dessa projektarbeten är att det ska leda till att man får ut mera väg och järnväg för pengarna, det vill säga en produktivitetsförbättring, berättar Bo Kednert.
Att kontraktshanteringen behöver effektiviseras var också ett ämne som diskuterades. En problembild vid kontraktshantering, som de tre aktörerna gemensamt kommit fram till, är bland annat att organisationen ofta har brist i kompetens inom regelverken AB, ABT och ABK och inte tid att ha kontinuerlig information om framdriften i kontrakten. Man upplever även att organisationen ofta inte har relevant mandat, eller kunskap om vilka mandat som gäller.
Man måste ha i beräkningen att det alltid kommer att dyka upp saker som man måste lösa inom ramen för kontraktet
Eskil Sellgren konsult och ansvarig för infrastrukturfrågor på STD-företagen menar att det absolut finns ett antal områden som skulle kunna förbättras, men man måste också ha i beräkningen att det alltid kommer att dyka upp saker som man måste lösa inom ramen för kontraktet.
– Och detta måste göras i bästa samförstånd utan att det ska behöva lyftas upp på en onödigt hög nivå, säger Eskil Sellgren.
Enligt Mats Karlsson kommer Trafikverket att arbeta med frågan framöver och planerar bland annat att se över hela organisationen och dess kompetens.
– Det är viktigt att frågorna lyfts på ett bra sätt och inte minst att ombuden är väl insatta och inlästa på problematiken. Här behöver vi arbeta vidare hur vi kan utveckla ombudsrollen till att fungera på ett bättre sätt. Jag tror även detta behov finns på leverantörssidan. Under hösten hoppas jag att det ska bli ett konkret arbete där vi kan arbeta med de här frågorna tillsammans, säger Mats Karlsson.
Dagen i övrigt ägnades åt andra viktiga teman och utmaningar för anläggningsbranschen inom produktivitet, innovation, arbetsmiljö, miljö och klimat samt social hållbarhet.
