– Man vet fortfarande ganska lite om hur fastighetsägare tänker kring renovering, vilken kompetens de har, vad de värderar och vilka åtgärder som görs. Därför tyckte vi det var viktigt att göra en kartläggning, säger Liane Thuvander på Chalmers tekniska högskola, en av de fyra forskarna bakom Renoveringsbarometern.

Forskaren Liane Thuvander, Chalmers tekniska högskola.

Tekniska behov i topp

Genom att skicka ut en frågeenkät till alla landets fastighetsägare med fler än 20 anställda ville man undersöka hur större bostadsföretag hanterar renoveringsprojekt, vilka kunskapsbehov som finns och vilka utmaningar företagen står inför. 

Renoveringsbarometern fokuserar dels på hur företagen ställer sig till renovering före,under och efter. Den spjälkar också upp renoveringsarbetet utifrån olika aspekter som tekniska, miljömässiga, ekonomiska, sociala, kulturhistoriska och arkitektoniska.

I topp bland anledningar till att renovera ligger akut tekniskt behov och slut på komponenternas livslängd. Upp till 70 procent av respondenterna rankade dessa som i ”mycket hög” eller ”hög grad” utlösande faktorer. Efter dem följer höga driftkostnader, hög energianvändning och höga underhållskostnader.

Mer än 40 procent av företagen anger höjning av standard som en faktor som föranleder en renovering.

Tillgänglighet svagt incitament

Resultaten var inte överraskande, menar Liane Thuvander, mer ett tydligt sätt att få svart på vitt över renoveringsläget i landet. 

– Det finns flera saker vi ser som halkar efter i barometern, till exempel hänsynstagande till kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Det är viktigt att gå vidare, men det är också viktigt att förvalta det som redan finns.

Mer anmärkningsvärt är att så få anser att tillgänglighet är ett incitament till renovering, när det trots allt finns ett lagkrav kring detta. Att förbättra tillgängligheten är bland de faktorerna som i minst grad initierar en renoveringsprocess, enligt Renoveringsbarometern.

Inför och under renovering

Installationsteknisk statusbedömning, miljöinventeringar och energi- och radonutredningar är något som mer än 90 procent av de svarande företagen gör inför en renovering. Värdering av befintlig arkitektur, kulturhistorisk inventering och miljösystemanalyser hamnar däremot längst ned i prioritetslistan, med mindre än 50 procent.

De tekniska åtgärder som sedan genomförs ”alltid” eller ”ofta” är till exempel

• injustering av värmesystemen 85 %
• ventilationssystemen 82 %
• byte av belysning 63 %
• stambyte 55 %

När det gäller klimatskal så är det byte av tak (59 %), fönsterbyte (56 %), och tilläggsisolering av vind (53 %) som är vanligast.

Tilläggsisolering av fasader är däremot en åtgärd som bara elva procent av företagen genomför ”alltid” eller ”ofta”.

Kartläggning av grundfakta

Renoveringsbarometern kartlägger även grundläggande fakta som att år 2013, före komponentavskrivning, lade företagen i genomsnitt 185 kr/kvm per år på underhåll/renovering. Den genomsnittliga energianvändningen är 136 kWh/kvm och år (Atemp, normalårskorrigerad).

Även boendedialog och invändiga renoveringar finns med i studien.

Ekonomin styr allt

Den största utmaningen är trots allt hur och vem som ska finansiera en renovering. ”Den splittrade bilden kring huruvida det behövs stöd i form av subventioner eller bidrag är bara ytterligare ett exempel på det”, konstaterar forskarna i Renoveringsbarometern.

– Resultaten i Renoveringsbarometern ger oss som forskare en bra grund att utgå ifrån i våra fortsatta insatser. Fastighetsägarna får å sin sida en bild av hur andra gör och nya insikter och idéer om hur de själva kan förändra, förbättra och planera sina åtgärder. Den kan fungera både som verktyg och tankeställare, menar Liane Thuvander.