Det har blivit ett modeord med Internet of Things eller sakernas Internet som nog ingen riktigt kan sätta fingret på eller än mindre beskriva konkret. Det påminner på många sätt om haussen kring smarta hus för nästan 20 år sedan. För även om tekniken har utvecklats enormt sedan dess, fantiserar fortfarande visionärer om att tekniken ska se till att man kan vakna upp till en kopp nybryggt kaffe.

Nu med lite variationer såklart, för 20 år sedan skulle kaffebryggaren kopplas till väckarklockan och idag till aktivitetsarmbandet som känner när du kliver upp.

Jag som måste ladda min smarta klocka under natten går miste om denna funktion men som tur är har jag en kaffemaskin som brygger en perfekt espresso på under minuten, så jag klarar mig än så länge.

Skämt åsido, problemet med svåra begrepp är att det ofta krävs enkla konkreta exempel som förklaring. I kölvattnet efter smarta hus-trenden utvecklades det mycket teknik som möjliggjort ökad komfort för privatpersoner men framför allt stora energibesparingar i kommersiella och offentliga byggnader och samma sak kommer säkerligen att ske nu.

Internet of Things är ingen standard och inget system, det är ett samlingsbegrepp som beskriver möjligheterna som ges när apparater kan utbyta information utan någon mänsklig inverkan.

Ett bra exempel råkade jag ut för i våras var på väg till fjällen när navigatorn i telefonen helt plötsligt bad mig ta en annan väg. Baserat på information från andra ägare av smarta telefoner med positionsdelning som satt fast i köer i Mora så sparade jag minst en timmes kötid och trafiken löpte genomsnittligt bättre.

Om vi bortser från den personliga integriteten så tror jag att både den privata och kommunala trafiken hade flutit bättre om vi delat med oss av våra positioner. Kanske hade en snäll busschaufför väntat några sekunder extra på personen, som enligt historiken brukar åka med bussen, nu befinner sig 30 meter bort springande och kanske hade rödljusen bättre anpassats till trafikflödet.

Omsatt till fastigheter så skulle informationen som redan nu samlas in i våra system med rätt analys användas för att minska onödig energianvändning, planera underhåll och inte minst hjälpa oss att utforma bättre lokaler genom att studera hur de befintliga faktiskt används. Nyckeln här är liksom i trafikexemplet möjligheten att enkelt hantera stora mängder data på ett automatiserat sätt och utifrån det ge goda råd. Det är detta som man populärt kallar Big Data.

Att bana väg för dessa möjligheter är inte svårt och för många fastighetsägare ligger framtiden redan öppen. Ju mer energi som lagts på traditionell fastighetsautomation desto enklare blir resan. För har man redan nätverket kommer det inte vara svårare än att sätt pricken över i i internet of things.

Kanske har vi alla några rödljus att justera eller en trafikant att vara snäll mot?