Användningen av mobiltelefoner, plattor och bärbara datorer har ökat väsentligt och fortsätter att ökat stadigt. Detta gör att vi behöver allt högre kapacitet i de trådlösa näten för att klara den stora datamängden.
Samtidigt har offentliga fastighetsägare arbetat framgångsrikt med att energieffektivisera sina fastigheter. Dessa två trender har dock gjort det svårt att i många fastigheter få till ett bra inomhusnät med god täckning för den trådlösa kommunikationen. För att kunna hantera denna utmaning är det viktigt att ha en strategi för radiomiljön i sina fastigheter.
I den nyutkomna skriften "Inomhusnät för trådlös kommunikation" finns råd och vägledning med hur man kan ta detta strategiska grepp. Målgruppen består av fastighetsorganisationer, byggherrar och verksamhetsansvariga.
Skriften är utgiven av organisationen Offentliga fastigheter som förvaltar Sveriges offentliga fastigheter. Bakom står Sveriges Kommuner och landsting, SKL, Fortifikationsverket, Akademiska Hus, Samverkansforum genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Sammantaget förvaltar organisationen över 90 miljoner kvadratmeter i till exempel skolor myndighetsbyggnader, sjukhus, och fängelser.
Några faktorer som påverkar inomhusnätet :
Sverige är idag ett av de mest välutvecklade mobil- och bredbandsländerna och idag finns cirka 14,4 miljoner mobiltelefonabonnemang.
Den kravställande myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, har idag inte några krav på operatörer när det gäller inomhustäckning. Trådlösa nät och mobil täckning blir därför en fråga som fastighetsägarna måsta ta tag i . Bland annat att finna incitament för olika aktörer att skapa en bra radiomiljö inomhus, som till exempel vilket intresse operatörerna har av att investera i en förstärkt inomhustäckning.
I skriften kan du läsa om de vanligaste utmaningarna och hur de kan hanteras. En utmaning är att kraven på kapaciteten ökar exponentiellt. Näten behöver inte enbart ha god signalstyrka utan också hög kapacitet. Kapaciteten krävs då många användare samtidigt vill nyttja mobila tjänster eller när efterfrågan på bandbredd ökar.
När "utifrån och in"-täckningen inte är tillräcklig, det vill säga när radiosignalen blir för svag för en mottagare inomhus, kan man behöva förbättra täckningen inomhus med specifika installationer. På marknaden idag finns ett antal alternativ och den tekniska utvecklingen går snabbt. I skriften finns en sammanfattande systemöversikt kopplat till objektstyp.
Alla inomhuslösningar har sina fördelar och nackdelar och passar för olika slags fastigheter, exempelvis mindre enheter och större fastighetskomplex. Några alternativ som finns idag är riksantenn, repeater, hammabasstationer, distribuerade antennsystem, DAS och tillståndsfria frekvensband.
Hur du som fastighetsägare kan, och i vilken utsträckning du ska, vara delaktig i den tekniska lösningen är en central fråga. Det är viktigt att ta ställning till hur man som exempelvis fastighetsägare ser på gränsdragningen mellan operatör (leverantör), fastighetsägare och hyresgäster (brukare). Detta för att kunna möta de ökande behoven och skaffa en bra strategi för sina trådlösa nät inomhus.
Man kan också välja att förbättra täckningen genom att minska dämpningen i byggnadsstommarna. Forskning genomförs just nu på olika byggmaterial och sammansättningar för att ge bättre förutsättningar. Ett exempel är Glasforskningsinstitutet, Glafo, som tillsammans med Ericson genomför ett experiment på energifönster för att med en bättre genomsläpplighet i metallfilmen skapa en hundra gånger starkare signal.
Även Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som vi har skrivit om tidigare, har fått EU-finansierade medel för att utreda byggtekniska lösningar bland annat kring problem kring god värmeisolering och god genomträngning av radiovågor. Slutrapport väntas vara klar under 2016.
Fler utmaningar:
