Med rubriken "Brist på utbildade bromsar byggandet – vilket ansvar har politiken?" inledde Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling och verksamhetsansvarig för kompetensförsörjning på Teknikföretagen och tidigare statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Svensk Byggtjänsts välbesökta seminarium i Almedalen.
Hon menade att det svenska systemet för utbildning och kompetensförsörjning idag nästan inte alls styrs av arbetsmarknadens behov.
– Det styrs i princip enbart av ungdomarnas intresse. Detta har bland annat lett till att kommunerna inte satsar på gymnasiala yrkesutbildningar och att allt färre ungdomar söker till dessa program.
För att öka kompetenstillförseln till byggbranschen vill Amelie von Zweigbergk se ökade statliga satsningar på yrkesutbildningar för vuxna och en ny satsning på gymnasiala branschskolor med riksintag.
Lars Tullstedt, expert inom kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier, höll med och uppmanade dessutom regeringen att satsa mer på yrkeshögskolor.
– Det är framförallt personer med högre utbildningar som vi snabbt måste få in i byggbranschen. Här kan fler platser på yrkeshögskolor vara en viktig del i lösningen.
Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde planering och ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket, underströk att kompetensbristen inom samhällsbyggnad inte bara handlar om byggproduktionen.
– Det behövs också fler personer till de tidiga skedena som planläggning inom kommuner. Vi i branschen måste tillsammans tydliggöra hur kompetensbristen ser ut genom hela byggprocessen. Och regeringen måste ta tag i hela utbildningsystemet, så att vi kan få fram den kompetens som krävs.
Thomas Lundgren, chef AMA-redaktionen, Svensk Byggtjänst, ville se mer av moderna digitala verktyg i byggutbildningarna dels för att locka fler till utbildningarna, dels för att göra utbildningarna bättre. Han ansåg också att regeringen borde satsa ännu mer på vidareutbildningar för nyanlända flyktingar med bakgrund som passar för att snabbt komma in i svensk byggsektor.
Roger Mörtvik, statssekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (s), redogjorde för vad regeringen gör för att öka komptenstillförseln till byggsektorn.
– Vi verkar för att höja statusen för yrkesutbildningar. I gymnasieutredningen som presenteras i oktober föreslår vi att högskolebehörighet ska bli standard i yrkesprogrammen.
– Men vi satsar också på åtgärder som kan ge snabbare kompetenstillförsel. Regeringen ökar satsningen på yrkeshögskolan så att det blir 2 000 nya platser i år och 4 000 nästa år. Jag är säker på att det i höstens budget dessutom kommer att finnas en ny rejäl satsning på yrkesvux, yrkesutbildning för vuxna, berättade Roger Mörtvik.
– I höst kommer regeringen också presentera förslag till ett nytt system där näringslivet, till exempel byggbranschen, ska kunna påverka utbildningsystemet mycket mer i en nära dialog med stat och regering. Det kommer dessutom en ny utredning om speciella yrkesskolor.
Roger Mörtvik berättade också att ett nytt förslag om så kallat studiestartstöd nu är på remiss. Stödet ska göra det möjligt för uppskattningsvis 15 000 arbetslösa och nyanlända flyktingar att utbilda sig till nya yrken parallellt med arbete.