Chalmers och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört en studie för att ta reda på om lufttätheten hos byggnader varierar över året. Mätningar har gjorts i tre byggnader, två trähusvillor och ett betonghus. Resultaten redovisas i SBUF rapport 12780 "Lufttäthetens variation över året".
Det är viktigt att veta vad som påverkar den uppmätta tätheten. Ofta finns det ett lufttäthetskrav som en byggnad ska uppfylla och då är det intressant att veta om och hur den uppmätta lufttätheten hos en byggnad påverkas av när på året man mäter lufttätheten.
Om otätheterna varierar under året är det något som bland annat påverkar energianvändning, komfort och fuktsäkerhet.
För att kunna åstadkomma en så god lufttäthet som möjligt krävs både kunskap om otätheterna och vad som påverkar dem.
Klimatskärmens lufttäthet i de tre utvalda objekten provades enligt europastandard EN 13829:2000, som är den vanligaste metoden att mäta lufttäthet i en byggnad. Mätningar gjordes både på sommaren och på vintern.
Trähus
Det visade sig att trähusen var som mest otäta under den kalla delen av året och som tätast på sommaren. Tätheten påverkades av den relativa fuktigheten i inomhusluften. När fuktigheten i inomhusluften var hög blev huset tätare. Orsaker kan vara rörelser i stomme och skrivmaterial som sväller eller krymper mot plastfolien. Det gick inte att säkerställa samma samband gentemot relativ fuktighet i utomhusluften, utetemperatur och innetemperatur.
Betonghus
I betonghuset genomfördes mätningar vid sex olika tillfällen. Dessa visade att lufttätheten succesivt försämrades. De största läckage som hittades var:
Orsaker kan vara sprickor i mjuka fogmaterial samt krympsprickor i gjutskarvar. Forskarna bakom rapporten anser att det finns behov av att följa upp fogarnas beständighet och hur dessa ändras över tiden.
