Som en av flera angelägna frågor för 2016 lyfter Sveriges Byggindustriers vd Ola Månsson, fram behovet av att få in nyanlända i byggbranschen.
– Vår bransch behöver verkligen resurser. Vi behöver dem och de ska inte behöva sitta och vänta på jobb. Kan de engelska så kan de börja jobba och lära sig svenska under tiden, säger Ola Månsson.
Redan i oktober 2015 skrev han i en debatt i Dagens Samhälle att Sveriges Byggindustriers mål är att matcha alla nyanlända med byggbakgrund och med relevant kompetens med jobb inom branschen.
Det har gått snart fyra månader sedan debattartikeln publicerades, snart en månad sedan de stora riktlinjerna för året drogs upp.
Under den tiden har åtta män från Syrien och Afghanistan redan hunnit komma en bra bit på väg mot jobb i den svenska renoveringsbranschen, tack vare en YH-utbildning på Nässjöakademin. Där har man gjort slag i saken och det är både mycket snack – och mycket verkstad.
Lars Svensson är ansvarig på ” Hållbar ombyggnad och renovering”, en tre terminer lång yrkesutbildning, och var den som såg potentialen.
– Vi fick kontakt redan i somras med de här männen då de fanns på ett transitboende i Nässjö. Jag hade blivit tillfrågad om jag inte kunde rusta upp en nedlagd högstadieskola med hjälp av mina elever. Då fick jag också reda på att det fanns några bland alla de nyanlända vi fått till Nässjö som hade branscherfarenhet och utbildning från sina hemländer. Jag tog med dem i upprustningen och jag såg att de var kunniga.
När högstadieskolan var färdig ville de åtta männen fortsätta på renoveringsutbildningen. Lars Svensson är validerare på nationell nivå och värderade deras kunskaper utifrån praktiska övningar. Alla kunde börja vid terminsstart i höstas.
En av dem är betongarbetare, en är murare, en annan hade jobbat på sin pappas snickeri sedan han var liten. Ytterligare någon har tillverkat och monterat fönster. Men generellt är deras kompetens bredare än bland yrkesarbetare i Sverige, menar Lars Svensson.
– Vi märker att de flesta kan lite av varje. Det är ett annat utbildningsupplägg i deras hemländer. Det matchar den här renoveringsutbildningen mycket bra. Och det matchar behovet i den svenska byggbranschen.
Det finns också skillnader i synen på hur arbetet ska utföras. Detta är en viktig del av utbildningen.
– Jag upplever att vi är mycket mer noggranna med detaljer. De är inte lika noggranna med millimetrarna, vilket gör att slutfinishen ibland blir lidande. Detta jobbar vi lärare mycket med. Däremot är de mycket mer måna om att jobba hårt och snabbt. De är vana vid att det är det som räknas. Jag får ofta be dem ta paus. Och så är det säkerhetsutrustningen. Det är något helt nytt för dem.
De totalt 13 eleverna på ”Hållbar ombyggnad och renovering” som började i höstas går tillsammans och arbetar ihop, oavsett språk. Det är dels praktiskt arbete i skolans egen regi och dels LIA-platser ute på byggen. Tack vare en tolk har de utländska studenterna kunnat delta från dag ett. SFI-undervisningen ger också resultat och deras egen svenska börjar bli så bra att de klarar sig utan tolkhjälp.
– På svenskundervisningen går vi igenom de begrepp de stöter på i arbetet. Här får de en direkt koppling mellan språket och arbetet och skaffar sig snabbt ett relevant ordförråd som gör att de klarar sig i yrket. En av dem har kommit så långt med svenskan att han redan själv varit och skaffat sig en LIA-plats, lärande i arbetslivet.
Sveriges Byggindustrier meddelar att de tillsammans med fackförbunden på tjänstemannasidan, kommer att delta i fyra arbetsmarknadsdagar i syfte att knyta kontakter med nyanlända ingenjörer.
– Detta är ett led i Snabbspåret som regeringen har initierat. Vi har tyvärr inte samma partslösning vad beträffar yrkesarbetare, säger Ola Månsson.
Till jul är eleverna på yrkeshögskolan i Nässjö färdiga, redo för den bransch som behöver alla resurser.
Vad gör Sveriges Byggindustrier för att gå från ord till handling?
– Det finns flera aktiviteter runtom i landet och man har haft lokala projekt för att utveckla vägar in till bygg där ofta Arbetsförmedlingen har varit med, säger Paula Lejonkula, ansvarig för mångfaldsfrågor på Sverigies Byggidustrier, och menar att det är positivt att skriva om de goda exemplen.
Hur lång tid det ska behöva ta innan en storskalig satsning i stil med Nässjöakademien kan bli verklighet?
– Jag har inget snabbt svar på det. Det är oerhört komplexa frågor. Väldigt mycket av hindren ligger i regler kring migration. Till exempel att man inte får gå SFI innan man har fått uppehållstillstånd. Det finns ju studier som visat på att det tar i genomsnitt 7 år för någon som har invandrat till Sverige att börja jobba. Vilket såklart är väldigt negativt, både för samhället och individen.
I oktober ansökte Sveriges Byggindustrier tillsammans med Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer nu har lämnat in en ansökan om medel för "Snabbspåret" till regeringen.
Vad gör Sveriges Byggindustrier för att gå från ord till handling?
– Det finns flera aktiviteter runtom i landet och man har haft lokala projekt för att utveckla vägar in till bygg där ofta Arbetsförmedlingen har varit med, säger Paula Lejonkula, ansvarig för mångfaldsfrågor på Sverigies Byggidustrier, och menar att det är positivt att skriva om de goda exemplen.
Hur lång tid det ska behöva ta innan en storskalig satsning i stil med Nässjöakademien kan bli verklighet?
– Jag har inget snabbt svar på det. Det är oerhört komplexa frågor. Väldigt mycket av hindren ligger i regler kring migration. Till exempel att man inte får gå SFI innan man har fått uppehållstillstånd. Det finns ju studier som visat på att det tar i genomsnitt 7 år för någon som har invandrat till Sverige att börja jobba. Vilket såklart är väldigt negativt, både för samhället och individen.
I oktober ansökte Sveriges Byggindustrier tillsammans med Ledarna, Unionen och Sveriges Ingenjörer nu har lämnat in en ansökan om medel för "Snabbspåret" till regeringen.
