En ekovärd är guld värd - ur hållbarhetsvinkel. Det är en av de slutsatser som forskare från Interactive Swedish ICT kommit fram till ihop med boende och fastighetsägare i renoverade 60-talsområdet Lagersberg i Eskilstuna.

Den helt nya värdrollen har formats i arbetet med studien DelibRetro, som är en förkortning för ”Deltagande design för hållbar energianvändning i renoverade miljonprogramsområden" och som har som mål att ta fram nya koncept för hållbara livsstilar.

Fokus på boendes idéer

Cecilia Katzeff är projektledare för DelibRetro och forskare på KTH. Foto: KTH

– Många forskare har studerat hur man stödjer hållbara livsstilar när man bygger nytt, men vi ville titta på vad som går att göra i bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet. Här bor en fjärdedel av Sveriges befolkning och vi ville fokusera på de boendes egna idéer om hur man kan främja ett hållbart boende, säger Cecilia Katzeff som leder projektet och är forskningsledare vid Interactive Swedish ICT.

Ny teknik riskerar motsatt effekt

En generell association till miljövänlig livsstil var att inte skräpa ner och att sopsortera. Fler av de intervjuade i Lagersberg hade redan vanor som var hållbara, som att åka kollektivt, att bjuda grannar på mat istället för att slänga rester och att byta urvuxna kläder med varandra.

Men när det gällde inställningen till vatten- och energiförbrukning så skiftade den bland de boende.

I samtalen framkom att de tyckte att lägenheterna blivit för kalla efter renoveringen. Men, fastighetsskötarna hade gjort mätningar som visade att inomhustemperaturen höll den tänkta nivån.

För att ändå höja värmen hade några köpt elelement och andra täppt igen tilluftsventilerna, vilket leder till att den planerat minskade energiförbrukningen istället riskerar att få motsatt effekt.

Grannar får gehör

Att den upplevda innetemperaturen blir ett problem när ett nytt FTX-system installerats är inte alldeles ovanligt. Ny teknik måste förklaras för att fungera och kanske måste man också skaffa andra vanor.

Ett av koncepten för hållbart boende som samarbetsgruppen kom fram till var en ekovärd.

– Vi föreslår att en ny roll – ekovärd – införs, eftersom vi såg att kommunikation är en viktig utmaning. Det behövs personer som är fysiskt närvarande i bostadsområdet för stöd, diskussion och utveckling av hållbara praktiker. Vi såg att engagerade grannar fick ett helt annat gehör hos de boende än vad fastighetsskötarna fick, säger Cecilia Katzeff.

Beteendets betydelse

Charlotte H Kindmark, tidigare samordnande projektledare för Sköna Gröna Lagersberg på Eskilstuna Kommunfastigheter AB, var den som tog initiativet till samarbetet med DelibRetro för att utreda beteendets betydelse för ett hållbart boende.

Charlotte H Kindmark, Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Foto: Privat

– Det är en dubbelriktad kommunikation – lika väl som ny teknik kan leda till nya vanor, så kan beteenden forma tekniken. Det spelar ingen roll hur mycket tekniska lösningar vi bygger in i bostäder om de boende inte använder dem på rätt sätt eller de inte fungerar, säger Charlotte H Kindmark.

För stort fokus på tekniken

Charlotte H Kindmark menar också att det idag är ett för stort fokus på tekniken.

– Jag tror inte att branschen reflekterar tillräckligt mycket kring hur människor påverkas av - och själva påverkar - tekniken, om den inte möter de krav och förväntningar vi har på till exempel inomhustemperatur. Det är en komplex fråga. Det kan vara så att just ”förväntningar” är ett nyckelord i detta.

Förstudien som har genomförts i de renoverade områdena i Lagersberg är finansierad av Energimyndigheten. Koncepten är ännu inte färdiga att tas i bruk i stor skala.