Varan har lagts till i varukorgen
Vindkraft ger sjukhus plusenergi
Elproduktion 1 dec 2016
rpc_trelleborg
Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg är idag Sveriges största passivhus och plusenergihus. Med ett överskott av energi från bland annat ett eget vindkraftverk är byggnaden certifierad enligt Miljöbyggnad och uppnår dess nivå Guld. Foto: MVB
Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg är idag Sveriges största passivhus och plusenergihus. Med ett överskott av energi från bland annat ett eget vindkraftverk är byggnaden certifierad enligt Miljöbyggnad och uppnår dess nivå Guld. Foto: MVB
I ett tidigt skede bestämdes att Rättspsykiatriskt centrum, RPC, i Trelleborg skulle vara en byggnad i tiden, med tydligt miljöfokus och i samspel med omgivningen. Byggnaden, som invigdes i september 2016, är idag Sveriges största passivhus och plusenergihus.

Rättspsykiatriskt centrum, RPC, i Trelleborg har passivhusnivå, vilket bland annat innebär en energiförbrukning lägre än 41 kWh per kvadratmeter och år. Under resans gång kom man även fram till att anläggningen, med sin gröna energiproduktion, var väldigt nära att klassas som plusenergihus. Med hjälp av bland annat solceller, solfångare och vindkraft skulle den Årets Bygge-nominerade anläggningen kunna producera mer energi än den förbrukar.

Energiöverskott

Med ett överskott av energi är RPC certifierad enligt Miljöbyggnad och uppnår dess nivå Guld, det vill säga den högsta nivån i certifieringssystemet som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis.

Intresset för småskaliga vind- och solanläggningar för egen elproduktion har ökat under de senaste åren, men produktionen av el med små vindkraftverk kan påverkas av vissa faktorer. Effekten som finns tillgänglig i vinden är proportionell mot vindhastigheten i kubik. Det innebär att en dubblerad vindhastighet ger åtta gånger så stor effekt. Med detta i åtanke inser man snabb att vindförhållanden är avgörande för elproduktionen i ett vindkraftverk.

Region Skåne var väldigt intresserade av vindkraftproduktion i förvaltningen.

– Region Skåne var väldigt intresserade av vindkraftproduktion i förvaltningen. Då anläggningen var placerad på landet och inte i en stadsbebyggelse med bland annat dess estetiska-, skuggnings- och bullerproblematik, var det klockrent att man skulle anlägga ett vindkraftverk i detta projekt, säger Karin Adalberth, teknologie dr i Byggnadsfysik på företaget Primeproject.

Stadsbebyggelse påverkar

I städer finns det flera källor som påverkar ett verks förhållanden. Det kan vara låga vindhastigheter då vinden bromsas på grund av olika objekt. Andra faktorer är turbulens som utformas av olika objekt i omgivningen samt själva formen av byggnader. För ett småskaligt vindkraftverk måste man utöver plats, höjd och placering också ta hänsyn till säkerhet och andra regler och krav som måste uppfyllas. Bland dessa finns exempelvis bygglov och krav för skugga, buller, infästningar för att förebygga vibration, stomljud och skador på byggnadens skal. Om detta inte tas i beaktning från början så blir antingen verket felplacerat och producerar väldigt lite el eller så låter det mycket och tvingas stängas av.

Stad möter land

Arkitektens tanke med RPC var att skapa en känsla av staden som möter land. Hela byggnaden är placerad och formgiven för att på bästa sätt smälta in i omgivningen. Längst uppe i nordväst på de böljande åkerfälten står vindkraftverket som till stor del genererar den el som används i byggnaden.
– När vi bestämt oss för småskalig vindkraft var det inte helt enkelt att hitta något som passade in i projekteringen. Men ibland ska man ha bondtur. Vi fick kontakt med en vindkraftkonsult som hjälpte oss att komma i kontakt med ett danskt företag. Det visade sig vara en lyckträff. Företaget hade ett passande vindkraftverk som även var certifierat, säger Patrik Rosén, förvaltare Regionfastigheter Region Skåne.

rpc_vindkraftverk Vindkraftverket har en tilt i tornet vilket gör att man lätt kan lägga ner det på en lastbil för inspektion. Foto: Solid WindPower

Vindkraftverket från det danska företaget Solid Wind Power är av modellen SWP-25 och är godkänd enligt IEC 61400-2-standarden.
– Upphandlingen gick smidigt till, vi fick "all inclusive" med gjutning av fundament och service inräknat. Service görs på två timmar. Verket har en så kallad tilt i tornet vilket gör att man lätt kan lägga ner det på en lastbil för inspektion, säger Patrik Rosén.

Exakta vindmätningar

För att bedöma vindhastigheten under uppförandet tog man hjälp av Trelleborgs Hamn, som för att kunna dimensionera båtlasterna, behöver mäta aktuell vindstyrka.

rpc_vindkraftverk2 Vindkraftverket är av modellen SWP-25. Foto: Solid WindPower


– Det gav oss exakta vindmätningar, vilket gjorde det lätt att prognostisera effekter och energi för vindkraftverket, säger Karin Adalberth.
Vindkraftverket har varit inkopplat sedan i juni 2016 och har fram tills nu levererat cirka 16 000 kWh.

– Mer hållbart kan det inte bli, vi är så långt fram det går när det gäller val av material och energikällor. Jag är glad att vi vågade testa vindkraft. I oktober 2016, som var en bra vindkraftsmånad generellt, levererade "Møllen" 6 200 kWh, säger Patrik Rosén.

FAKTA Nyckeltal miljö

Energianvändning: 21 kWh/m2
Uppvärmning: 4 kWh/m2
Varmvatten: 1 kWh/m2
Kyla: 1 kWh/m2
Fastighetsel: 15 kWh/m2
Förnybar och producerad på plats: 23 kWh/m2(sol och vindkraft)
Yta solceller: 1 280 m2
Yta solfångare: 130 m2
Effekt vindkraftverk: 25 kW
Lufttäthet: 0,18 l/(m²·s) uppmätt vid 50 Pa över- och undertryck
U-värde fönster: 0,8 W/(m²·K)
Definition småskalig vindkraft: effekt upp till 100 kW

Krav för passivhus
I Sverige ansvarar Forum för Energieffektiva Byggnader för kravspecifikationen för passivhus. För att använda begreppet krävs det att ett antal grundläggande krav ska vara uppfyllda, bland annat:
Max värmeförlusttal: 15 W/m² + tillägg
Specifik energianvändning E levererad: < 25 kWh/m²
Fönster U-värde: < 0,80 W/(m²K)
Lufttäthet: < 0,30 liter/(m²S)
Ljudklass: B (Ventilation)
Energimätsystem: ska finnas

Det är viktigt att huset är lufttätt och har god ventilation. Kvaliteten på ett passivhus kontrolleras därför genom en täthetsprovning av certifierad tryckprovare.

Källa: Regionfastigheter Lund
FAKTA Det här är Årets Bygge

  • I tävlingen Årets Bygge lyfts exempel på det bästa byggsektorn presterat i kvalitet, samarbete i projektet, ekonomi och form bland sådant som färdigställs under året som gått.
  • Tävlingen är ett samarbete mellan Svensk Byggtjänst och tidningen Byggindustrin.
  • Varje vecka under hösten och vintern tillkännages en ny nominering.
  • En expertjury utser segraren vid en stor galafest den 27 mars nästa år på Cirkus i Stockholm.
  • Priserna som delas ut under kvällen är Årets Bygge, Årets Leanbyggare, Årets Fasad och ByggOpus 2017.
Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Elproduktion Energi Miljö
Fackområden

El & Tele
Fler nyheter

FAKTA Nyckeltal miljö

Energianvändning: 21 kWh/m2
Uppvärmning: 4 kWh/m2
Varmvatten: 1 kWh/m2
Kyla: 1 kWh/m2
Fastighetsel: 15 kWh/m2
Förnybar och producerad på plats: 23 kWh/m2(sol och vindkraft)
Yta solceller: 1 280 m2
Yta solfångare: 130 m2
Effekt vindkraftverk: 25 kW
Lufttäthet: 0,18 l/(m²·s) uppmätt vid 50 Pa över- och undertryck
U-värde fönster: 0,8 W/(m²·K)
Definition småskalig vindkraft: effekt upp till 100 kW

Krav för passivhus
I Sverige ansvarar Forum för Energieffektiva Byggnader för kravspecifikationen för passivhus. För att använda begreppet krävs det att ett antal grundläggande krav ska vara uppfyllda, bland annat:
Max värmeförlusttal: 15 W/m² + tillägg
Specifik energianvändning E levererad: < 25 kWh/m²
Fönster U-värde: < 0,80 W/(m²K)
Lufttäthet: < 0,30 liter/(m²S)
Ljudklass: B (Ventilation)
Energimätsystem: ska finnas

Det är viktigt att huset är lufttätt och har god ventilation. Kvaliteten på ett passivhus kontrolleras därför genom en täthetsprovning av certifierad tryckprovare.

Källa: Regionfastigheter Lund
FAKTA Det här är Årets Bygge

  • I tävlingen Årets Bygge lyfts exempel på det bästa byggsektorn presterat i kvalitet, samarbete i projektet, ekonomi och form bland sådant som färdigställs under året som gått.
  • Tävlingen är ett samarbete mellan Svensk Byggtjänst och tidningen Byggindustrin.
  • Varje vecka under hösten och vintern tillkännages en ny nominering.
  • En expertjury utser segraren vid en stor galafest den 27 mars nästa år på Cirkus i Stockholm.
  • Priserna som delas ut under kvällen är Årets Bygge, Årets Leanbyggare, Årets Fasad och ByggOpus 2017.
Fördjupningsmaterial