Nyanlända och kvinnor potential för kompetensförsörjningen i byggbranschen

Rapporten har tagits fram av de två statliga samordnarna Pia Enochsson och Tommy Andersson som regeringen utsåg under hösten 2016. Deras uppdrag har varit att belysa hur kompetensförsörjningen inom bostadsbyggandet kan säkras fram till 2025. Utredningsarbetet har skett i samverkan med byggbranschen, statliga myndigheter, organisationer, departement, arbetsgivar- och fackliga representanter och en rad företrädare som har haft intresse av utredningen.

Pekar på bra insatser

I rapporten "Slutsatser och förslag på åtgärder för att säkerställa tillräcklig arbetskraftskapacitet inom byggsektorn" pekar de båda utredarna på att det pågår bra insatser men att det också finns brister.

Brist på arbetskraft men byggandet ökar

Enligt samordnarna är det svårt att rekrytera till samtliga yrken inom byggsektorn men trots det produceras alltfler bostäder.

– Det har aldrig byggts så mycket sedan 1970-talet, sedan miljonprogrammet, sa Tommy Andersson vid presskonferensen.

• 2000 byggdes det 19 450 bostäder av 225 000 anställda.
• 2016 påbörjades det 64 000 bostäder av 315 000 anställda.

Utredarna frågade sig varför antalet anställda inte ökat i proportion till antalet byggda bostäder.
Utredarna tog kontakt med ett antal olika aktörer i branschen och det tre huvudsvar de fått är att det beror på: nya produktionsmetoder, mer utländsk arbetskraft och "vi går på knäna för att klara av situationen".

Utredarna menar att platsbyggande fortfarande är dominerande men att man i framtiden måste stimulera industriellt byggande eftersom det kräver mindre arbetskraft och ger sysselsättning på landsbygden.

För att klara av kompetensförsörjningen måste man också anställa arbetskraft från andra länder men det är en osäkerhetsfaktor enligt utredarna.

De menar också att man inte kan arbeta under så ansträngda arbetsförhållanden som idag med stor personalomsättning, kvalitetsbrister och sjukskrivningar under de nio åren fram till 2025. Det är därför viktigt att säkra utbildningsplatser och utbilda fler på både kort och lång sikt samt utnyttja potentialen som utgörs av nyanlända, kvinnor, oerfarna och arbetslösa.

– Det är en omfattande arbetskraftsbrist i hela kedjan, sa Pia Enochsson vid presskonferensen.

Fler kvinnor i branschen

I uppdraget ingick att speciellt titta på kvinnornas situation i byggindustrin. Utredarna har skilt på tjänstemannasidan, där det är en större jämlikhet, och yrkesarbetarsidan där endast en procent är kvinnor.

– Om branschen ska klara kraven på att bygga 710 000 bostäder till 2025 måste man ta itu med problemen och få in kvinnorna i branschen. Det är en värdegrundsfråga och det handlar om attityder mot kvinnor när de ska vara ute på arbetsplatserna. Partena i branschen arbetar med frågan och försöker få till stånd förändringar av gamla attityder.

Utredarna föreslår att man anställer kvinnor och behåller dem för att få rätt kompetens och möjlighet till utveckling. Man bör polisanmäla diskriminering eller anmäla till diskrimineringsombudsmannen samt ta ett gemensamt ansvar, tycker utredarna.

Utbildningens betydelse för branschen

I gymnasieskolan är intresset för yrkesprogram svagt. Det drabbar yrkesprogram som riktar sig specifikt till byggsektorn.
För högskolans utbildningar till arkitekt, lantmätare och civilingenjör är intresset stort. Men antalet utbildningsplatser har minskat.
Inom yrkeshögskolan är intresset av att starta utbildningar som leder till arbeten som arbetsledare, projektledare, byggledare stort men det är svårt att fylla utbildningsplatserna och det är många avhopp.

Utredarna föreslår på kort sikt:

• Branschskolor som fokuserar på spetskompetens.
• Utveckla snabbspåren för nyanlända med bakgrund i branschen.
• Förbättra kunskapsvalideringen hos nyanlända och arbetslösa.
• Kortare yrkeshögskoleutbildningar, uppdragsutbildningar, bättre anpassade arbetsmarknadsutbildningar och ökat utnyttjande av yrkesintroduktionsanställningar.

På lång sikt ser utredarna en rad åtgärder som främst har med utbildning inom det reguljära utbildningssystemet att göra. Viktiga frågor är utbud, dimensionering, vägledning, unga vuxnas val samt möjlighet till yrkesväxling och kompetensutveckling. Utredarna anser att samarbetet mellan skola och arbetsliv/näringsliv måste stärkas.

– Jag har nu fått ett gediget underlag som bekräftar den allvarliga situationen och som dessutom innehåller konkreta förslag på åtgärder som regeringen och andra aktörer kan vidta för att komma till rätta med situationen på kort och lång sikt, sa bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson, på presskonferensen.

Förslaget ska nu analyseras närmare av Regeringskansliet.