Kista torn är 120 meter högt och därigenom Stockholms högsta bostadshus. Nu har byggnaden blivit nominerad till tävlingen Årets bygge 2017. Flera av utmaningarna under projektet handlade om hur installationerna skulle genomföras.
– Husets höjd har påverkat teknikvalen. Vi har haft höga tryck i både vätskesystemen och ventilationssystemen som vi har varit tvungna att ta hänsyn till, säger Sten Heidmark, Incoord, som var uppdragsansvarig för VVS och el.
För att hantera tryck och flöden samt hålla nere dimensionerna har ventilationen projekterats som att det är tre 12-våningshus som är staplade på varandra. I byggnaden finns det därför två installationsplan, ett längst ner i byggnaden som förser det första huset med ventilation och ett högre upp i byggnaden som förser det andra och tredje huset.
För att minska trycken i vätskesystemen finns det även två undercentraler i byggnaden. Tryckklasserna på tappvatten- och värmesystemet är därför endast PN10.
– Det är inget ovanligt idag. På tappvattensystemet är det PN10 som används i flerbostadshus. På värmesidan är det dock inte lika vanligt. Därför var vi tvungna att bevaka att alla produkterna klarade tryckklassen, säger Sten Heidmark.
Vi var tvungna att bevaka att alla produkterna klarade tryckklassen
Flera tryckstegringspumpar har installerats för att tappvattnet ska nå upp till de högsta våningarna. På vissa våningsplan har man dock reducerventiler för att undvika för höga tryck till tappvattenarmaturerna.
När det gäller spillvatten och dagvatten, sidodrar man dessa med jämna mellanrum för att det inte ska bli för höga hastigheter i avloppssystemen.
Eftersom brandstegarna inte når upp till alla lägenheterna i det höga huset, ställs stora krav på brandskyddet. Hela huset är därför sprinklat och stigarledningar har installerats för släckvatten. För att säkerställa utrymningsvägarna och förhindra rökgasspridning vid en eventuell brand trycksätter man trapphus och en brandhiss, med övertryck.
– Vi skapar en rökfri zon genom att blåsa in luft i trapphus och schakt. För att hålla hissen rökfri tillför vi fem kubikmeter luft per sekund, till detta har vi ett speciellt aggregat, berättar Sten Heidmark.
För att säkerställa evakueringen av luft vid en eventuell brand dras avluften upp ovan tak. Detta gör man även för att undvika lukter, berättar Sten Heidmark och fortsätter:
– Det kostar en del men det är oerhört viktigt att brandskyddet fungerar i ett högt hus.
Det kostar en del men det är viktigt att brandskyddet fungerar
Ronny Madestrand på Gnesta Ventilationsmontage & Service AB var ansvarig för ventilationsentreprenaden i byggnaden. Han anser att brandlösningen i huset är bra.
– Arbetsmässigt är det inte så stor skillnad mot andra projekt men tekniskt sett är det en avsevärd skillnad, då man gör tvärtom. I normala hus brukar man ha en fläkt som suger ut luften, säger han.
En annan sak som Ronny Madestrand tar upp är att huset är extremt tätt, något som uppdagades vid injusteringen av ventilationssystemet. När man lagar mat och ska forcera luftflödet i spiskåpan kan ett undertryck på cirka 200 pascal skapas i lägenheten. Då kan man få problem att öppna ytterdörren.
– För att undvika detta måste dörren till den invändiga balkongen öppnas då luftflödet i spiskåpan forceras, förklarar Ronny Madestrand.
Problemet att få in ersättningsluft vid forcering av spiskåpa är vanligt i välisolerade och täta byggnader. Man kan tro att det ska finnas en läckfaktor i huset men det finns inte det, sen förvärras problemet ytterligare av dagens designade spiskåpor som kräver mer luft än en normal kåpa.
Både Ronny Madestrand och Sten Heidmark påtalar att kvaliteten i projektet är hög. Mycket tack vare 3D-samordningen i CAD som har förhindrat krockar. Men även på grund av den höga sammanhållningen i projektet, alla har hjälpt varandra. Vilket bevisades vid slutbesiktningen som resulterade i extremt få besiktningsanmärkningar.
– JM har i samarbete med alla underentreprenörer jobbat väldigt målmedvetet i det här projektet. Vi hade i snitt bara 3,4 bygganmärkningar per lägenhet. Vi är glada och stolta över det här projektet! Jag tror att de flesta i projektet är det, säger Benny Svärd projektledare på JM som var både byggherre och totalentreprenör i projektet.
