Sista kapitlet i turerna kring Myresjöhus håller nu på att skrivas. Efter att Högsta domstolen tidigare kommit fram till att företaget agerat vårdslöst när de byggt med enstegstätade fasader har husköparna kunnat begära ersättning. Domslutet resulterade nyligen i en förlikning.
Det var strax innan sommaren som Myresjöhus och de fuktdrabbade husägarna sammanträdde. Parterna kunde då nå en överenskommelse där kunderna ska kompenseras för skadorna i sina hus.
Villaägarna har två alternativ, enligt förlikningen. Den första valmöjligheten är att företaget åtgärdar husen genom att byta ut fasaden mot en ny tvåstegstätad fasad. Även fuktutredning, besiktningar och viss ekonomisk kompensation ingår.
I det andra alternativet kan kunderna välja att helt och hållet ersättas ekonomiskt för skadorna. Beloppet ska då motsvara kostnaderna för utbyte av fuktskadat material samt byte av hela den enstegstätade putsfasaden.
Cecilia Tisell är vikarierande konsumentombudsman, hon kallar uppgörelsen en framgångssaga för husägarna.
Cecilia Tisell, vikarierande KO. Foto: Oyvind Lund
– Både villaägarna och Myresjöhus är nöjda med uppgörelsen och kan nu äntligen lägga tvisten bakom sig, säger hon.
Exakt hur mycket företaget kommer att få betala är oklart men enligt Konsumentverket kostar det mellan 300 000 och 500 000 kronor per villa att byta fasaderna. Sammanlagt kan notan därmed landa på en bra bit över tio miljoner för de 32 husen.
Pär Krohn är jurist på den koncern där Myresjöhus ingår. Han tycker det är bra att företaget nu kan gå vidare efter tvisten men är fortfarande kritisk till hur Högsta domstolen resonerat.
Troligt att det kommer att bli en större försiktighet inför att använda nya lösningar
– Det handlar om en konstruktion som var typgodkänd av myndighet men domen är formulerad så att det inte tillmäts något värde. Det är anmärkningsvärt att man därmed överlåter till entreprenören att göra om undersökningar och kontrollera lösningar som redan godkänts, säger Pär Krohn.
Förutom att företaget slutat använda enstegstätade fasader har inga generella förändringar skett i arbetssätt eller rutiner, uppger Pär Krohn.
– Däremot är det troligt att det kommer att bli en större försiktighet inför att använda nya lösningar i större omfattning.
Det har gått över 13 år sedan husen i Svedala byggdes. Den första domen kom 2011.
