Tillsammans med byggbranschen behöver vi nu arbeta aktivt för att lösa behovet av kunniga ombyggnadshantverkare.

Miljontals hus, lägenheter och offentliga byggnader byggda under senare delen av 1900-talet är nu i stort behov av renovering. Arbetsmarknaden ser alltså mycket ljus ut. Men – det krävs en helt annan kompetens för att bygga om än för att bygga nytt.

Det handlar om att kunna bedöma vad som behöver åtgärdas, att veta vilka material som kan tas till vara och att skräddarsy lösningar som är både energi- och kostnadseffektiva. Material, ventilation, byggnadsteknik och standarder är till exempel helt annorlunda i ett 1940-50-talshus än i ett nyproducerat.

I dag saknas till stor del kunskaper om hur man tar tillvara gamla byggvärden och gamla material hos bygghantverkare. Det gör att fina parkettgolv, vackra fönster, dörrar, handtag och mycket annan fullt funktionsduglig inredning slängs istället för att tas tillvara.

Staten har satsat stora pengar för att renovera bostadsbeståndet. Miljarder kronor planeras nu för att stötta energieffektiv renovering fram till 2020. Problemet är att kompetensbehovet inom området är mycket stort. Byggindustrin har svårt att hitta de bygghantverkare man behöver för att kunna lösa uppdragen. Den här kompetensen saknas till stor del därför att landets byggprogram på gymnasienivå är helt inriktade på nyproduktion. På högskolenivå finns det ingen utbildning alls inom det här området.

Ytterligare ett problem är den outnyttjade resursen på arbetsmarknaden i form av snickare och bygghantverkare som är nyanlända i Sverige. De är ofta högt kvalificerade, inte minst inom ombyggnad och renovering. Dessa personer har idag mycket svårt att ta sig in på den svenska byggarbetsmarknaden. Orsaken är att de, för att få jobba inom byggbranschen, måste ha ett erkännandeintyg som motsvarar svenskt yrkesbevis. Det är i praktiken mycket svårt att få. Många saknar intyg och det är svårt att testa deras kunskaper på annat sätt.

I dag finns faktiskt bara en enda utbildning som ger specialkompetens inom ombyggnad och renovering! Nässjöakademin driver sedan fyra år landets enda YH-utbildning som examinerar bygghantverkare med ombyggnadskompetens för byggbranschen. Nässjöakademin arbetar även med att validera människor med utländsk byggerfarenhet. Flera har fått erkännandeintyg av oss och jobbar idag som ombyggnadshantverkare.

Vi vet hur mycket den kompetens som ges i vår utbildning tillför branschen. De byggföretag som sitter i vår styrgrupp ser utbildningen som en stor möjlighet för byggbranschen att få in välbehövlig kompetens inom området.
Men det räcker inte. Det behövs en långsiktig, rejäl satsning på att utveckla utbildningen mot olika specialiteter. Den behöver finnas på fler utbildningssäten. Mer kunskap inom hållbar ombyggnad och renovering behöver dessutom komma in redan på gymnasiets byggprogram. Andra eftergymnasiala utbildningar behöver få in kunskapsområdet i sina kurser. De som har praktiska kunskaper, men som inte gått byggprogrammet, måste få lättare att ta sig in på byggarbetsmarknaden. Speciellt de med utländsk byggerfarenhet, som är en stor men outnyttjad resurs.

Sist, men kanske allra viktigast, behövs ett mycket mer aktivt samarbete med byggindustrin. Vi behöver forum där vi kan mötas och utveckla utbildningen tillsammans så att den verkligen matchar byggindustrins krav och behov.
Det behövs kunniga ombyggnadshantverkare. Vi uppmanar därför både utbildningsdepartementet och byggbranschens aktörer att lägga ner mer resurser på att utbilda kompetens för hållbar ombyggnad och renovering. På det sättet kan de enorma renoveringsbehoven som väntar bli både kostnadseffektiva och möta de nya kraven på energieffektivitet och kvalitet.

Fotnot: Ruben Albertsson arkitekt SAR och ordförande i ledningsgruppen SAR är medförfattare till debattartikeln.