I somras redovisade Boverket sitt förslag om hur EU:s krav på nära-nollenergibyggnader ska tillämpas i Sverige. Regeringen ville ha synpunkter på förslaget och skickade därför ut Boverkets rapport på remiss. Nu har remisstiden gått ut och över sjuttio remissvar har kommit in till Miljö- och energidepartementet.
Flera av remissinstanserna är kritiska mot Boverkets förslag som bland annat innebär skärpta krav på energianvändningen och en viktningsfaktor på 2,5 för el som används för värme, kyla och varmvatten.
Svensk Fjärrvärme kritiserar till exempel systemgränsen köpt energi och skriver att: "Förslaget diskriminerar gemensamma samhällekonomiskt effektiva uppvärmningsformer som fjärrvärme." Svensk Fjärrvärme menar att förslaget riskerar att snedvrida konkurrensen på värmemarknaden och att det till och med kan leda till att den totala energianvändningen ökar.
Svenska Kyl och Värmepumpföreningen, SKVP, är däremot positiva till förslaget om systemgräns då de anser att begreppet köpt energi är vedertaget och enkelt att följa upp. De är dock kritiska mot att Boverket jämför uppvärmning med elenergi med andra energislag. De förordar att inverkan av ett FTX-aggregat ska räknas bort från viktningsfaktorn, vilket resulterar i en viktningsfaktor på cirka 1,8.
När det gäller Boverkets förslag om att så kallad "fritt flödande energi" (energi från sol, vind, mark, luft och vatten) inte ska räknas med i energiprestandakravet, går meningarna isär. SKVP är positiva till förslaget medan Svensk Fjärrvärme är starkt kritiska, då de anser att förslaget öppnar upp för att välja en viss uppvärmningslösning och då undvika att bygga ett bra klimatskal.
Några remissinstanser är i stort sett positiva till Boverkets förslag, det gäller till exempel Svensk Ventilation, VVS Företagen och Isoleringsfirmornas Förening (IF). De anser dock att uppföljningen av kraven måste bli bättre och att det ska finnas sanktioner om kraven inte uppfylls.
Organisationerna belyser även vikten av installationerna i en byggnad, då dessa står för en stor del av energianvändningen och därigenom energieffektiviseringspotentialen.
Regeringen ska nu ta ställning till Boverkets förslag och remissinstansernas synpunkter. Enligt en preliminär tidplan ska regeringen komma med ett beslut och en skrivelse till riksdagen under oktober.
Boverket ska sedan ta fram en remiss på nya föreskrifter i BBR, under november-december, med förhoppning om att de nya föreskrifterna ska kunna träda i kraft redan den första juli nästa år.
Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) ska alla nya byggnader snart vara så kallade NNE-byggnader, vilket innebär att byggnaderna ska ha en energianvändning som går mot nära-noll.
Kravet gäller alla nya byggnader i Europa från år 2021. För myndigheter som dels äger och dels använder nya byggnader gäller dock kraven redan från år 2019.
Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) ska alla nya byggnader snart vara så kallade NNE-byggnader, vilket innebär att byggnaderna ska ha en energianvändning som går mot nära-noll.
Kravet gäller alla nya byggnader i Europa från år 2021. För myndigheter som dels äger och dels använder nya byggnader gäller dock kraven redan från år 2019.