Trafikverket beslutade 2012 att installera vägräcken med underglidningsskydd på fyra testplatser. Syftet var att undersöka om underglidningsskydd som ökar trafiksäkerheten för motorcyklister går att underhålla och om de utgör något hinder vid snöröjning och för vattenavrinningen på vägen. Resultaten presenteras i rapporten "Test av underglidningsskydd"
Testerna visar att skydden inte påverkar snöröjningen negativt på något sätt. En del av skydden har fått en del bucklor nertill från snöplogen men inga större skador har rapporterats. Stora mängder snö verkar inte öka antalet mekaniska skador, snarare tvärtom; snövallar som bildas vid vägräcket skyddar istället mot den här typen av skador.
Underglidningsskydd monteras i vanliga fall så att det blir endast ett litet mellanrum mellan skyddets undersida och vägytan. Med hänsyn till att ett vägräcke kan sjunka något bör skyddet monteras med större distans till vägytan. Detta minskar risken för att skräp, grus och växtlighet täpper igen utrymmet.
Med större distans fungerar vattenavrinning från vägen och risken för erosionsskador minskar. För att säkerställa vattenavrinningen över tid måste utrymmet regelbundet hållas rent från växtlighet och annat material.
Erfarenheterna från uppföljningen har påverkat de krav Trafikverket ställer på underglidningsskydd i den nya utgåvan av Vägars och gators utformning, VGU.
För att undvika skador vid plogning får underglidningsskyddet inte sticka ut framför vägräckets stålbalk.
För att säkerställa god vattenavrinning från vägen finns numera krav på ett minsta avstånd mellan underglidningsskydd och markyta.
För att undvika skador vid plogning får underglidningsskyddet inte sticka ut framför vägräckets stålbalk. Vid större ombyggnationer och nybyggnation ska vägräcken som uppfyller krav på skydd mot underglidning användas i de fall ett vägräcke är placerat i ytterkurva på avfartsramp samt ytterkurva på tvåfältsväg med liten radie.
Trafikverket ser ett behov av att se över befintliga vägräcken. I samband med utbyte eller reparation av vägräcken behöver vi till exempel ställa oss frågan om räcke ska monteras igen och i sådant fall om vi ska montera ett räcke med underglidningsskydd.
Sedan 2012 har man systematiserat mätningar av motorcyklisttrafiken i syfte att få fram ett underlag för planering. Idag har man flödesmätningar på nära nog hälften av det statliga vägnätet. Detta tillsammans med övriga trafikmätningar är viktiga underlag för hur prioriteringar av vägräcken och sidoområdesåtgärder kan ske.
År 2014 omkom 31 motorcyklister i trafiken i Sverige. Den enskilt vanligaste olyckstypen där motorcyklister omkommer eller skadas allvarligt är singelolyckor.
I tre av tio singelolyckor omkommer motorcyklisten vid kollision med ett vägräcke. Flest motorcyklister omkommer och skadas svårt på vägar med hastighetsgränserna 60, 70 och 80 kilometer i timmen.
År 2014 omkom 31 motorcyklister i trafiken i Sverige. Den enskilt vanligaste olyckstypen där motorcyklister omkommer eller skadas allvarligt är singelolyckor.
I tre av tio singelolyckor omkommer motorcyklisten vid kollision med ett vägräcke. Flest motorcyklister omkommer och skadas svårt på vägar med hastighetsgränserna 60, 70 och 80 kilometer i timmen.
