Boverket har gjort en studie om hur miljömålen hanteras i mark- och miljödomstolarnas och mark- och miljööverdomstolens domar enligt plan- och bygglagen, PBL. Syftet med studien var i första hand att se om och i så fall hur dessa domstolar använder eller refererar till de nationella miljömålen eller till översiktsplanen i sina domar i detaljplaneärenden. Resultatet av studien redovisas i Boverket rapport 2015:5 ” Miljömål i domstolsprövningar enligt plan- och bygglagen”.

Inga referenser till miljömålen

På uppdrag av Boverket har WSP granskat ett stort antal domar som gäller detaljplaner. Av de studerade domarna var det inte i något fall domstolen refererade till de nationella miljömålen. Däremot diskuteras i domarna ofta de frågor som miljömålen omfattar, till exempel dagvattenhantering, natur- och kulturvärden och buller.
I bara en tredjedel av domarna beaktas vad som anges i kommunens översiktsplan.

Rätt av domstolarna

Boverket anser att det är rätt av domstolarna att inte åberopa de nationella miljömålen eftersom dessa är just mål utan rättslig status och det har aldrig varit meningen att domstolarna ska döma utifrån dem.

Frågan bör ses över

Boverket anser att det kan vara ett problem att de nationella miljömålen inte nämns i mark- och miljödomstolarnas domar enligt plan- och bygglagen. Ett viktigt led i målstyrning är att målen är levande på alla nivåer. I dagsläget finns ändå ett par nivåer, som dessutom är de högsta nivåerna för tillämpningen av PBL, som i princip aldrig nämner miljömålen.

I rapporten påtalar Boverket att både PBL och de nationella miljömålen är två system som båda verkar för en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer och att arbetet skulle kunna effektiviseras genom en bättre koppling mellan dessa system. Om man menar allvar med miljömålen bör det övervägas om och i så fall hur dessa ska beaktas i rättstillämpningen.