Vid byggandet av tre flerbostadshus i Sundbyberg ställde entreprenören upp 22 byggbodar på den fastighet där flerbostadshusen skulle uppföras, utan att ha sökt bygglov för bodarna. Två privatpersoner klagade till kommunen som dock hävdade att de bodar som fanns på fastigheten inte var bygglovspliktiga och att nämnden därför inte skulle ingripa mot dessa. Länsstyrelsen delade kommunens uppfattning.
Privatpersonerna gick vidare till mark- och miljödomstolen (MMD). Nämnden vidhöll att byggbodar som ställs upp i samband med byggnationen inte borde kräva bygglov, då de tas bort så fort det är möjligt.
MMD konstaterade att en byggnad i lagens mening bland annat ska vara en varaktigt placerad konstruktion som består av tak eller av tak och väggar samt att den är avsedd för att människor ska kunna uppehålla sig i den. Med tanke på att byggbodarna skulle stå på samma plats upp till drygt 1,5 år och med tanke på användningssättet ansåg MMD att bodarna utgjorde bygglovspliktiga byggnader.
Byggnadsnämnden och byggherren HSB Bostad AB överklagade MMDs dom. Byggnadsnämnden anförde att byggbodar var en nödvändighet på de allra flesta större byggarbetsplatser under byggtiden. Någon särskild bygglovsprövning av dessa brukar under normala omständigheter inte göras utan bygglovsbeslutet för ett aktuellt byggnadsföretag anses innefatta även de manskapsbodar, skyltar och liknande som behövdes för byggnadsarbetena.
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) konstaterar att det saknas lagstöd för att byggbodar generellt sett ska anses omfattade av ett meddelat bygglov, men att frågan måste avgöras från fall till fall utifrån hur varaktig åtgärden är. Eftersom bodarna i detta fall är tänkta att stå i 1,5 år instämmer mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att de i målet aktuella byggbodarna utgör sådana bygglovspliktiga byggnader som avses i plan- och bygglagen, PBL.
