Det förslag som bostadsministern och regeringen nu aviserat innebär att länsstyrelserna inte längre ska pröva överklagade kommunala beslut om detaljplaner. Prövningen ska istället göras direkt av mark- och miljödomstolen.
Torsdagens frukostseminarium, anordnat av Sveriges Byggindustrier, hade temat ”Hur kommer investeringsbidragen att påverka bostadsbyggandet?”
Förslaget om investeringsstöd meddelades i våras och innebär i korthet att den som vill bygga klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror ska kunna vara med och dela på 1,9 miljarder kronor för år 2016. Stödet ska succesivt höjas de kommande åren upp till 3,2 miljarder kronor år 2018.
– Vi ser att investeringsstödet till kommuner som vill bygga klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror till studerande får igång processer att bygga de bostäder vi vill ha. Det behöver gå snabbare, bli enklare och billigare att bygga bostäder i Sverige, sa bostads-och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan inledningsvis.
Björn Wellhagen, BI:s näringspolitiske chef, visade ett dystert scenario av dagens faktiska byggande med en prognos som förutspår en stark nedgång i bostadsbyggandet framöver.
– De åtgärder som regeringen föreslår kommer inte att ge fler bostäder. Vi behöver sätta kunden i centrum och investeringsstödet måste kopplas till infrastrukturen.
Moderaternas ledamot i riksdagens civilutskott, Ewa Thalén Finné, ansåg att stödet skulle satsas på skattesänkningar och en framtida höjning av bostadsbidraget så att fler ska ha råd med hyror i nyproducerade hyresbostäder.
– Vi behöver även ta ett samlat grepp där vi tittar på de hinder som idag finns till att möjliggöra byggbar mark. Landets riksintressen och marksanering - för att ta några exempel.
Stefan Ränk, vd för Einar Mattsson, är klar med var han vill att byggbonusen ska gå:
– Skulle jag bestämma skulle hela pengen gå till infrastruktursatsningar som skapar ny byggbar mark!
