DEBATT: Att Energieffektiviseringsdirektivet EED har implementerats kan väl ingen ha missat?
Boverket har på uppdrag av regeringen utrett om det är kostnadseffektivt och tekniskt möjligt att installera individuella mätare av värme, kyla och tappvarmvatten i befintliga byggnader. I onsdags redovisade Boverket uppdraget.
– Rapporten är väl genomarbetad och tydlig med många beräkningar, säger Roland Jonsson, energichef på HSB Riksförbund, som är nöjd med att Boverket har analyserat detta ur många infallsvinklar.
I utredningen har Boverket till exempel tagit hänsyn till taxor för energi, kallvattentemperaturer, brukarbeteende och administrationskostnader.
Slutsatsen Boverket kommer fram till är att det generellt inte är kostnadseffektivt att investera i IMD i befintliga byggnader. För majoriteten av fastighetsägare skulle ett krav på individuell mätning leda till onödiga kostnader.
Detta är något som fastighetsbranschen står bakom.
– Det är viktigare att vi gör lönsamma energieffektiviseringar, än att vi installerar en viss typ av utrustning, säger Roland Jonsson.
– Satsa på åtgärder som ger effekt, sänker energianvändningen och minskar klimatpåverkan.
När det gäller IMD av värme med värmemätare, tappvarmvatten och kyla bedömer Boverket att resultatet från deras tidigare utredning om IMD i ny- och ombyggnationer kan användas även på befintliga byggnader. Det vill säga att det inte är en lönsam åtgärd.
Denna utredning har därför fokuserat på IMD med radiator- och komfortmätning. Med hjälp av beräkningar för kostnadseffektivitet bedömer Boverket att det generellt inte är lönsamt med IMD av värme med radiatormätare och att investeringen är riskfylld. Det krävs att byggnadens genomsnittliga rumstemperatur sänks väsentligt om investeringen ska bli lönsam. IMD av värme med komfortmätning bedöms inte heller vara lönsam.
I rapporten rekommenderar Boverket att det inte ska krävas IMD av värme, kyla och tappvarmvatten i befintlig bebyggelse och de lämnar därför inte några förslag på föreskrifter till regeringen.
– I dagarna kommer regeringen att skicka ut Boverkets rapport på remiss för att få in branschens synpunkter, berättar Jan-Olof Lundgren, kansliråd på Näringsdepartementet.
När remissvaren kommit in kommer regeringen att ta ett helhetsgrepp i frågan om krav på IMD, både när det gäller ny- och ombyggnation samt befintlig bebyggelse.
– Eftersom kravet kommer från ett EU-direktiv är det bråttom. Vi hoppas att vi kan ge ett besked några månader in på det nya året, avslutar Jan-Olof Lundgren.
Kravet på individuell mätning och debitering, IMD, kommer från direktivet om energieffektivisering 2012/27/EU. I direktivet ställs krav på att medlemsstaterna ska se till att byggherrar och fastighetsägare installerar individuella mätare så att varje lägenhets energianvändning för uppvärmning, kyla och tappvarmvatten kan mätas.
Sverige har infört kravet i direktivet genom lagen om energimätning i byggnader (2014:267), som ställer krav på att det ska gå att mäta värme, kyla och tappvarmvatten individuellt i varje lägenhet. Kravet gäller dock bara om åtgärden är kostnadseffektiv.
Boverket fick därför i uppdrag av regeringen att utreda om IMD är en kostnadseffektiv investering och i vilka fall det bör installeras mätsystem för värme, kyla och tappvarmvatten i byggnader.
Kravet på individuell mätning och debitering, IMD, kommer från direktivet om energieffektivisering 2012/27/EU. I direktivet ställs krav på att medlemsstaterna ska se till att byggherrar och fastighetsägare installerar individuella mätare så att varje lägenhets energianvändning för uppvärmning, kyla och tappvarmvatten kan mätas.
Sverige har infört kravet i direktivet genom lagen om energimätning i byggnader (2014:267), som ställer krav på att det ska gå att mäta värme, kyla och tappvarmvatten individuellt i varje lägenhet. Kravet gäller dock bara om åtgärden är kostnadseffektiv.
Boverket fick därför i uppdrag av regeringen att utreda om IMD är en kostnadseffektiv investering och i vilka fall det bör installeras mätsystem för värme, kyla och tappvarmvatten i byggnader.