Uppgiften ingår i ett forskningsprojekt som bedrivs vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm där man bland annat använder accelerometrar för att kunna läsa av hissarnas vibrationer.
Hur uppkom forskningsprojektet?
– Det började som ett samarbetsprojekt mellan KTH och ett företag som heter SafeLine, som utvecklar nödtelefoner och annan elektronik för hissar, säger Isaac Skog, forskare vid avdelningen för signalbehandling vid KTH.
Man ville ta fram ett system för att mäta hissars "hälsa" och kunna förutspå när de behöver service eller om någonting i hissen har gått sönder.
Idag har hisserviceföretagen ofta planerat att åka ett visst antal gånger per år och göra en manuell inspektion av hissarna och utifrån det bestämma vilken service man ska göra. Tanken är att man med hjälp av den nya tekniken ska spara både pengar och tid.
I Europa idag finns det omkring sex miljoner hissar som regelbundet måste uppdateras för att klara nya säkerhetskrav (se fakta här invid).
– Nu har vi gjort de första testerna. Det är spännande att se att det går att få ut så mycket användbar information med hjälp av enkla och billiga sensorer, sådana som man hittar i mobiltelefoner idag. Som vi sedan sätter ihop med en avancerad databehandling. Vår del handlar om att tolka det vi får in, säger Isaac Skog.
I de laboratorietester som gjorts har man kunnat se precis hur hissarna har rört sig, hur de vibrerar och hur de till exempel bromsar in. Projektet syftar även till att öka åkkvaliteten, alltså upplevelsen av att åka i hissen, samt att minimera tiden då hissen inte fungerar som den ska.
Tekniken bygger på att man inte behöver koppla ihop den med hissens styr- och reglersystem. Utan att man i stället monterar en sensorenhet på hissen som direkt mäter hissens rörelser och vibrationer, och beräknar hissens hälsostatus. Hälsostatusen kommunicerar sedan direkt till serviceföretagen via internet.
Varför vill ni inte koppla in det på det befintliga styr- och reglersystemet, utan har valt att bygga parallella system?
– Det är för att skapa en lösning som snabbt kan installeras på alla hissar. Annars måste man specialanpassa det till varje hiss. Det finns så många olika slags hissar och hissmärken.
– Tänk dig en fastighetsägare som har ett hundratal hissar i sitt bestånd, dessa kommer troligen att vara från olika tillverkare och årtionden. Fördelen här är att man inte behöver elektriskt koppla tekniken till de olika hissarnas styrsystem, utan att det är en låda man kopplar mekaniskt till varje hiss.
Kan det inte innebär några problem att ni samarbetar med företaget?
– De sponsrar en del av forskningen, men det finns inga krav knutna till det. Så i detta fallet att är det en väldig fördel. Vi får möjlighet att ganska snabbt implementera våra forskningsresultat i en verklig miljö. På så sätt kommer det till nytta i digitaliseringen av den svenska industrin. Och vi som forskare får ett kvitto på om vår forskning är relevant, säger Isaac Skog.
När är tanken att tekniken ska komma ut på marknaden?
– Företaget vi samarbetar med har sagt att de ska ha en första produkt på marknaden om två till tre år. Det är deras plan.
Tidigare har det funnits två separata hisstandarder som sedan september 2014 har ersatts av två nya, SS-EN 81-20:2014 och SS-EN 81-50:2014.
I dessa har man valt att inte skilja på vilket sätt hissen drivs, utan i stället dela upp det i två delar där den ena delen beskriver säkerhetskraven och den andra innehåller information om konstruktion och provning med mera.
Tidigare har det funnits två separata hisstandarder som sedan september 2014 har ersatts av två nya, SS-EN 81-20:2014 och SS-EN 81-50:2014.
I dessa har man valt att inte skilja på vilket sätt hissen drivs, utan i stället dela upp det i två delar där den ena delen beskriver säkerhetskraven och den andra innehåller information om konstruktion och provning med mera.